Med en förändrad och mer mångkulturell befolkning möter skolan idag stora utmaningar för att varje elev ska utvecklas och nå målen (Cummins, 2016; Skolverket, 2019). Det räcker inte att språklärarna fokuserar på elevernas språkutveckling; lärare i alla ämnen ska idag arbeta språkutvecklande, då språket är det viktigaste redskapet vi har för att ta till oss ny kunskap (Gibbons, 2006). Detta ställer nya krav på undervisningen och därmed på lärarens kompetens, inte minst inom NO-ämnena som till sin karaktär ställer höga språkliga krav för att kunna ta till sig kunskap om processer, samband och begrepp (Hajer, 2015). Denna undersökning syftar därför till att undersöka hur NO-lärare i årskurs 4–6 ser på sin egen kompetens och sitt uppdrag att undervisa flerspråkiga elevgrupper, samt hur de anser sig tillämpa språkutvecklande arbetssätt. Två mindre kommuner i södra Sverige har undersökts, och syftet har varit att undersöka om det funnits några skillnader mellan kommunerna och mellan lärare som fått respektive inte fått någon utbildning i arbetssättet.Empiri har samlats in genom att samtliga berörda lärare har ombetts fylla i enenkät, vilket resulterade i 29 insamlade enkäter av 51 utdelade. Enkäten bygger på teori om språkutvecklande arbetssätt utifrån en sociokulturell grund, där språket ses som en central del i tänkandet och språkinlärning sker i sociala sammanhang. Den insamlade datan har analyserats genom signifikanstest i form av t-test, som jämfört lärare beroende på kommun och utbildningsnivå.Resultatet visar att lärare har relativt stark tilltro till sin kompetens i arbetssättet,även om ytterligare kompetens också efterfrågas. De som fått utbildning i språkutvecklande arbetssätt känner sig mer kompetenta och menar sig möta andraspråkselevernas behov i större utsträckning. Mellan kommunerna syntes en skillnad, då ena kommunens lärare hade en mer positiv inställning till att undervisa flerspråkiga elevgrupper. Lärarna var dock överens om att det är svårare att undervisa dessa grupper. Överlag anser sig lärare använda språkutvecklande metoder i majoriteten av sina ämnesområden, i synnerhet när det kommer till att betona ämnesspecifika begrepp. Lärare med utbildning i arbetssättet använder en del metoder mer, exempelvis cirkelmodellen och att ta fram separat material till språksvaga elever.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-28712 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Henningsson, Malin |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö universitet/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds