Frivilligt företagsansvar för samhälls- och miljöfrågor, är en trend som vuxit sig stark de senaste tio åren. Samstämmigheten, om att dagens sätt att leva är långsiktigt ohållbart, växer och det har blivit näst intill en självklarhet att företag, ska ta större ansvar än enbart vinstmaximering. Vad hållbar utveckling praktiskt innebär är inte lika självklart som att utvecklingen idag är ohållbar. Förenklat kan perspektiven delas upp i dikotomin svag hållbarhet, stark hållbarhet. Skillnaden mellan synsätten är konsekvenserna av att erkänna problemen. Den starka hållbarheten drar mer långtgående slutsatser än den svaga, när det gäller vilka nödvändiga förändringar som måste till, för att grunden till all mänsklig verksamhet ska kunna säkras. Undersökningens ansats för att undersöka hur mening skapas till hållbar utveckling i företagskontexten är diskursanalys. En diskurs kan förklaras som en gemensam berättelse om verkligheten. Det är språket som möjliggör förståelse men det sätter också gränserna för hur omvärlden uppfattas. När det inte finns ord för ett fenomen ser människor det heller inte. Språkets meningsskapande är det som möjliggör handling men samtidigt innebär det att alternativa synsätt och handlingsmöjligheter utesluts från berättelsen. I de flesta fall samexisterar flera diskurser parallellt med varandra i det som kallas för det diskursiva fältet, där de kämpar om att nå hegemoni. Uppnår en diskurs en sådan ledande ställning omfattar den allt och alla och innehar problemformuleringsföreträdet i ämnet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och på vilket sätt, den avgränsade del av diskursen, som formas i företagskontexten, begränsar förståelsen av hållbar utveckling. Hur går det då till när mening skapas till begreppet hållbar utveckling i företagskontexten? Vad utestängs och omfattas av diskursen och vilka konsekvenser får det? Diskursen om hållbar utveckling centreras kring värdeskapande. Ekonomisk, ekologiskt och socialt värde ska skapas av aktiviteten för att den ska anses hållbar. Företagen vill betrakta hållbar utveckling som en vinna-vinna situation men erkänner att kompromisser ibland är nödvändiga. Synen på hållbar utveckling liknar mest den svaga hållbarheten. Fokus för insatser ligger på effektivisering och optimering av nuvarande verksamhet. När kompromisser blir nödvändiga finns en tydlig hackordning där värdeskapande för ekonomi är viktigast och det balanseras då mot social- eller ekologisk skada. Ekonomiskt värdeskapande är en stark värdering, som effektivt utesluter många för samhället och miljön hållbara aktiviteter. Ett problem är att företagens hållbarhetsarbete i stor utsträckning liknar varandras, därför blir aldrig arbete med hållbarhetsfrågor en uthållig konkurrensfördel. Förslaget för att stärka både hållbarheten och konkurrenskraften är att utgå från cykelhjulsmodellen, som är en reviderad version av intressentmodellen och skapa en strategi som passar företaget, genom att aktivt kompromissa mellan intressen och aktiviteter. Frågan är bara om kunderna efterfrågar stark hållbarhet och i vilken utsträckning företagsledningen sitter fast i det nät av mening de själva spunnit. / Voluntarily responsibility for sustainable issues is a growing concern on corporate business agenda. Thirty years ago the business of business was business and sustainability a question for governments and society. The new trend is mainly driven by a public notion that corporations ought to be held accountable for their operations. To meet the public sense and expectations, corporations use CSR-strategy, Corporate Social Responsibility, and produce annual reports on performance, regarding social, environmental and economical issues of importance. But what is actually said in these reports, and how do they influence the discourse on sustainable development that gives the concept meaning into the business context? What is and what isn’t sustainable is judged by how convincing the argument is that the activity is linked to value creation for people, planet and profit. Profit effectively excludes actions that threatens to question the web of meaning that enable certain actions on expense of others, that might be beneficiary for society and environment. If stakeholders really would accept trade-offs which gives no man-made capital in return is however an empirical question. Moreover it is unclear to what extent the self-spun web of significance, suspends senior management from stepping outside the box.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hgo-512 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Westin, Matteus |
| Publisher | Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds