The main objectives of this thesis are to study if a topographic wetness index (TWI) could be used as a tool for predicting the spatial distribution of vascular plant species richness in the boreal forest as well as to study congruence in species richness between vascular plants, liverworts, mosses and lichens. A wetness index ln(a/tanβ) based on topography was used to assign a specific TWI-value to every 20 x 20m grid in two 25 km2 boreal forest landscapes (differing in average soil pH) in northern Sweden. Soil pH is known to be influenced by groundwater and to affect plant species richness in other biomes. Therefore, the relationships between plant species richness, TWI and soil pH were also studied. The results showed that the majority of the investigated boreal forest landscapes were relatively dry and species-poor, whereas interspersed patches linked to areas with relatively high TWI had species-rich vegetation including the species of the drier parts of the landscape. There was a positive relationship between species richness of vascular plants and the TWI in both landscapes, but varied with average soil pH. TWI explained 30 % and 52 % of the variation in plant species richness in the landscape with lower and higher pH, respectively. The proportion of regionally uncommon plants also increased with TWI. Testing different calculation methods of the TWI resulted in a large variation in correlation strengths between the various TWI-values and different measured variables (species richness of vascular plants, soil pH, groundwater flow and soil moisture). The relationship between plant species richness and TWI could be further improved with some of the calculation methods. When studying correlations in species richness using data sets from boreal forest in northern Sweden, strong positive correlations among vascular plants, mosses and liverworts were found, but no significant correlation between macrolichens and any of the other groups. This result could be explained by that the species number of each of the three related groups increases with ambient moisture, whereas the species number of macrolichens is weakly associated with moisture. In conclusion, the TWI could become a useful tool in conservation management for identifying areas of special interest prior to field inventories. Since vascular plants can be used as an indicator taxon for species richness of mosses and liverworts, high TWI-values indicate areas of species hotspots of these taxa. / Syftet med avhandlingen är att dels studera om ett topografiskt fuktighetsindex skulle kunna vara användbart för att förutsäga fördelningen av kärlväxters artrikedom i boreal skog, dels att studera om den rumsliga fördelningen av artrikedom hos kärlväxter, blad- och levermossor samt lavar sammanfaller. Ett fuktighetsindex, ln(a/tanβ), som bara är baserat på topografi användes för att beräkna ett indexvärde för varje 20 x 20 m grid i två 25 km2 stora boreala skogslandskap (med i medeltal olika mark-pH) i norra Sverige. Det är känt att mark-pH påverkas av grundvatten och att pH i sin tur påverkar artrikedom hos kärlväxter i andra biom. Därför studerades även sambanden mellan kärlväxters artrikedom, mark pH och TWI. Resultaten visade att större delen av det studerade boreala landskapet var relativt torrt och artfattigt, medan mindre utspridda områden med höga TWI-värden var artrika på kärlväxter och här växte även arter som återfanns i de torra delarna av skogen. Sambandet mellan artrikedom hos kärlväxter och TWI var positivt i båda landskapen, men påverkades av de olika nivåerna på mark-pH. TWI förklarade 30 % av variationen i artrikedom i området med lägre mark-pH respektive 50 % i området med högre mark-pH. Andelen kärlväxter som klassificeras som icke vanliga i respektive region ökade också med TWI. Med andra beräkningsmetoder för TWI visade det sig att styrkan på korrelationerna mellan TWI och olika uppmätta variabler (artrikedom hos kärlväxter, mark-pH, grundvattennivå och markfuktighet) varierade mycket. Sambandet mellan artrikedom hos kärlväxter och TWI kunde förbättras ytterligare med vissa beräkningsmetoder. Då korrelationer i artrikedom studerades användes ett dataset från boreal skog i norra Sverige. Resultaten visade på starka, positiva korrelationer mellan kärlväxter, blad- och levermossor, men inga korrelationer mellan någon av dessa grupper och lavar. Detta kunde förklaras med att artrikedom hos de tre korrelerande organismgrupperna ökar med ökad fuktighet, medan artrikedom hos lavar inte är kopplat till fukt. Huvudslutsatsen i avhandlingen är att TWI, som endast är baserad på topograpfiskt data, skulle kunna bli ett värdefullt redskap i naturvårdsplanering för att identifiera särskilt intressanta skogsområden innan man gör fältinventeringar. Eftersom studien visar att kärlväxter kan användas som en indikator grupp för artrikedom hos blad- och levermossor indikerar höga TWI-värden områden med hög artrikedom även vad gäller dessa taxa.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-315 |
| Date | January 2004 |
| Creators | Zinko, Ursula |
| Publisher | Umeå universitet, Ekologi och geovetenskap, Umeå : Ekologi och geovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds