Klimatförändringar har direkt påverkan på glaciärers tillväxt och avsmältning. Genom att studera glaciärers massbalans kan framtida riskbedömningar, för bland annat havsytans stigning, uppskattas. Skillnaden i glaciärens ackumulation och ablation ger den så kallade nettobalansen, som avslöjar om glaciären ökat eller minskat i massa under det gångna året. Storglaciären belägen i Tarfaladalen, öster om Kebnekaise, är en av världens mest välstuderade glaciärer. Här används den så kallade skandinaviska metoden för dokumentering av glaciärens massbalans. Metoden utgörs till stor del av manuella sonderingar i form av punktmätningar direkt på glaciärens yta. Då Storglaciären har upp mot 300 mätpunkter är inhämtningen av data både omfattande och tidskrävande. I detta kandidatarbete utfördes ett försök till optimering för den skandinaviska metoden på Storglaciären, med syftet att förhoppningsvis underlätta och effektivisera metoden. Punkter för mätdata avlägsnades för att undersöka om de resterande mätpunkterna gav ett godkänt värde för nettobalansen. För godkänt resultat av experimentet skall optimeringen ge ett representativt värde för storglaciärens nettobalans uppskattad med hela datamängden. Beräkningarna för nettobalansen är beroende av snöns densitet på glaciären, därav utfördes även densitetsmätningar i fält vid Tarfalas forskningsstation. Experimentet gav resultatet att metoden kan optimeras genom att var fjärde punkt för mätdata avlägsnades. Ytterligare studier kan dock utföras för att utforma mer specifika mönster för mätpunkter, som då skulle kunna ge ett ännu säkrare resultat för Storglaciärens nettobalans. / Climate changes has a direct impact on glaciers’ growth and melting. By studying the mass balance of glaciers, future risk assessments can be estimated by for example sea level rise. The difference between the glacier’s accumulation and ablation gives the net balance, which reveals if the glacier has increased or decreased in mass during the past year. Storglaciären, located in the Tarfala valley east of Kebnekaise, is one of the world's most studied glaciers. The Scandinavian method is used for documentations of the glacier’s mass balance. The method consists of manual probings at specific points on the glacier’s surface. Since Storglaciären has up to three hundred measurement points, the collection of the mass balance-data is both comprehensive and time consuming. For this bachelor project, an experiment was made to optimize the Scandinavian method at Storglaciären. The project was carried out with the aim of hopefully facilitating the method and to make it more efficient. Measurement points on the glacier were removed to investigate if the remaining points gave an approved value for the net balance. The requirement for the experiment to be approved is that the optimization shall provide a representative value for the net balance of Storglaciären, with all its measurement points included. The calculations for the net balance is dependent on the snow density on the glacier’s surface. Fieldwork at Tarfala research station was thereby carried out to collect data for the density on Storglaciären. The experiment gave the result that the Scandinavian method can be optimized. If every fourth measurement point on Storglaciären is removed, the glacier’s net balance is still representative. Further studies can be conducted to design specific patterns for removal of specific measurement points, which probably would provide even more accurate results for Storglaciären’s net balance.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-325067 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Fahlborg, Hannah, Flodin, Emma |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Självständigt arbete vid Institutionen för geovetenskaper ; 2017:6 |
Page generated in 0.0039 seconds