Stort fokus har länge legat på byggnaders energianvändning under driftsfasen och att debatten om klimatpåverkan från den inbyggda energin inte har varit lika intensiv avspeglar sig på kunskapsnivåerna. Detta är dock något som Boverkets förslag på klimatdeklarationer till 2022 kommer innefatta. Det finns varken en generell siffra eller branschgenomgripande studier som beskriver hur mycket plast som finns i en byggnad idag och vilken klimatpåverkan den inbyggda plasten kan ge upphov till. Syftet med detta examensarbete är att bidra med ökad kunskap om plastanvändning vid nybyggnation av flerbostadshus och lösningar för att minska klimatpåverkan från plastanvändningen. Målet med arbetet är att kunna visa på hur plastanvändningens klimatpåverkan kan minskas vid nybyggnation av flerbostadshus genom att undersöka alternativa metoder och material. För att uppnå målet med studien genomfördes en litteraturstudie och en fallstudie där ett flerbostadshus byggnadsdelar plastinventerades. Utöver bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och innerväggar inkluderades även invändiga ytskikt i inventeringen. Totalt sett inventerades 5461 kg plastmaterial där 93 % återfanns i grunden i form av cellplastisolering, ångspärr och geotextilduk och resterande 7 % återfanns bland ytskikten i form av PVC-mattor. Totalt bidrar plastprodukterna med 15 222 kg CO2-ekv och därmed 3,6 kg CO2-ekv/Atemp under byggskedet. Sammanställningen av de olika plasttyperna som återfanns visar att polystyren (PS) utgjorde den övervägande delen, följt av polyvinylklorid (PVC), polyeten (PE) och polypropen (PP). Resultat från litteraturstudien visade att plast är en produktgrupp som generellt sett förekommer i många byggnadsdelar men i det studerade flerbostadshuset återfanns det bara plast i grunden och bland ytskikten. Orsaken till detta har inte utretts inom ramarna för detta arbete och uppbyggnaden av flerbostadshuset klimatskärm har inte analyserats och jämförts med andra flerbostadshus med stomme av betong, utan endast undersökts med avseende på plastinnehåll. Från litteraturstudien identifierades möjliga alternativa material och beräkningar visade att man genom att byta ut delar av PVC-mattorna mot ett golv med bio-attribuerad PVC kan minska klimatpåverkan från ytskikten med 53 %. För grunden jämfördes cellplast (EPS) mot cellglas och stenull, men det var cellplasten som gav den minsta klimatpåverkan. Att byta ut plast är alltså nödvändigtvis inte den bästa lösningen, utan stora potentialen ligger i att använda återvunna material produkter och material, vilket även litteraturstudien visade. Att införa plastprodukter i ett cirkulärt flöde, samt fasa ut fossilbaserad plast med olämpliga tillsatsämnen som försvårar materialåtervinning och återanvändning är ett sätt att minska plastanvändningens klimatpåverkan. Plastprodukter med biobaserad eller återvunnen råvara är även ett område med stor potential då resultat från litteraturstudien tyder på att det i dagsläget endast finns ett fåtal byggprodukter. Plast är ett högst aktuellt materialflöde och i skrivande stund arbetas det med frågan bland både myndigheter och enskilda företag, vilket också visar att branschen är lyhörd och villig att förändras. Den här studien kan användas till att öka medvetenheten om hur och vilka typer av plaster som används vid byggnationer av flerbostadshus och hur den kan minskas. Även om resultatet från fallstudien inte är representativt för alla flerbostadshus med stomme av betong, kan det användas för att dra slutsatser kring hur plastanvändningen ser ut och hur den kan bli mer hållbar i en liknande byggnad.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-85958 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Sandkvist, Hanna |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.1677 seconds