Den svenska bygg och fastighetssektorn står för en betydande del av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige. För att minska denna sektors klimatavtryck är det viktigt att identifiera vilka delar som står för en stor del av bidragen av växthusgaser. En klimatkalkyl eller livscykelanalys är en metod för att identifiera dessa och på så sätt skapa möjligheter att hitta andra alternativ för de största bidragen. Upprättande av klimatdeklaration är sedan 1 januari 2022 lagkrav och består av en livscykelanalys för byggskedet. Detta bidrar till att nå Sveriges miljömål genom att identifiera de delar i byggskedet som ger stora bidrag till växthuseffekten och på så sätt främja alternativa lösningar och material. Denna studie jämför med hjälp av en klimatkalkyl en traditionell stomme i stål och betong med en stomme av lim- och KL-trä för att identifiera skillnader i klimatpåverkan avseende dessa konstruktionslösningar. Peab Sverige har tillhandahållit underlag för att kunna genomföra denna studie på deras NärBo punkthus. Specifika data hämtade från EPD:er har använts för att jämföra med de generiska, även specifika avstånd och olika leverantörer av liknade material har jämförts med hjälp av BMpro. Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse och att bidra med kunskap till det pågående miljöarbete inom byggsektorn. Vidare är studiens mål till att undersöka skillnaden av den beräknade klimatpåverkan i tre olika fall för stommen i ett NärBo punkthus på åtta våningar för att kunna användas som underlag för framtida val av stomme. Även praktiska svårigheter med att utföra och hålla en klimatkalkyl med specifika data uppdaterad under produktions skedet undersöks i studien. Resultatet från denna studie visar att en stomme lim- och KL-trä bidrar med ca 15–25% av de utsläpp av växthusgaser som en stomme i betong och stål för en likvärdig byggnad. Det är dock stora osäkerheter i resultatet då lim- och KL-trästommen inte har dimensionerats speciellt för denna byggnad. Den ekonomiska kostnaden för endast materialet är ca 50–60% högre för trästommen vilket kan vara en bidragande faktor till att den inte är mer vanligt förekommande. Svårigheter med att följa upp klimatkalkylen kan underlättas och förenklas med sammanlänkade system och bra kommunikation mellan ansvarig för klimatkalkyl och ansvarig för produktion. Vidare visar studien att användandet av produktspecifika EPD och transportavstånd kan både hjälpa till att sänka och riskera att höja bidragen med växthusgaser i klimatkalkylen beroende på val av leverantörer.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-196943 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Molin, Isak |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds