Domestication has resulted in animals with broad variations between as well as within breeds, which allows for the selection and breeding of animals for preferred traits. This selection has affected both the genotypes and phenotypes of animals. In dogs, it has allowed for breeding for different purposes, such as companionship or the performance of specific tasks, e.g., herding, hunting, searching and protecting. Each of these types of working dogs has specific traits that are, in part, controlled by genes; however, genes are not solely responsible for the variations in the traits of an individual. The environment also plays a role, which has been studied in rodents and primates in recent decades. For instance, it has been shown that the amount of maternal care that a rat receives as a pup affects its temperament later in life; the more maternal care, i.e., licking, grooming and arched-back nursing (LG-ABN), that a rat receives, the more stress resistant, less reactive and more explorative it will be as an adult. However, the question is whether this is also true for dogs, and the investigation of how temperament in dogs is affected by environmental factors early in life is the main objective of this thesis. Three of the studies presented in this thesis focused on investigating the general parameters, particularly maternal care, that influences offspring behaviour to contribute to the understanding of temperament development in military working dogs. One of these studies concentrated on the environmental factors that influence dogs early in life, and the results indicated that some factors, such as parity, litter size and birth season, affect temperament later in life. Another study investigated how females take care of their young, and the results demonstrated that females consistently vary in their maternal style during the first three weeks postpartum and that this variation affects the temperament of the offspring. The third study focused on factors in the home environment, and the results showed that dogs approved through the evaluative temperament test were significantly associated with being hyperactive or restless and having difficulty settling down in the home environment. However, those dogs were also left home alone for more hours in a day than non-approved dogs. To be able to operate functionally, a military working dog needs to possess certain traits, or a certain temperament, and a vital characteristic is the way it responds to and copes with stress. This was investigated during an evaluative temperament test used to select dogs suitable for further training. Surprisingly, the results showed that the dogs approved for further training had significantly higher levels of salivary cortisol both before and after the test compared with the non-approved dogs. These findings may be of profound importance for understanding individual variations in behaviour and improving breeding schemes for working dogs. / För över 15 000 år sedan började våra anfäder avla på vargar och lade då grunden för den uppsjö av olika hundraser vi ser idag. Exakt hur den här processen såg ut, när eller vart den startade vet vi faktiskt inte med säkerhet, men att vargen/hunden var det första djur att påbörja en sådan förändring, det vet vi. Att aktivt välja ut och avla på önskvärda egenskaper påverkar och förändrar gradvis djuret. Den här förändringen styrs i hög grad av gener, vilket medför att ett djurs s.k. genotyp förändras. Den här förändringsprocessen, där ett djur gradvis anpassas till ett liv som tamdjur, kallas för domesticering och innebär inte bara att djuret förändras genetiskt, utan också att den ändrar utseende och beteende, dvs. djurets fenotyp ändras också. Det är därför vi bl. a. ser så många olika hundraser som vi gör idag, allt från en liten hårlös Chihuahua till en stor raggig St. Bernard. Alla är de hundar, men de ser väldigt olika ut och har delvis olika egenskaper eller temperament. Det medför att de passar till att göra olika saker och därför också kan vara till stor nytta i samhället i allt från sällskapshunden som kan lära sig leta kantareller, till olika typer av tjänstehundar. Bra ledarhundar åt synskadade, polishundar som söker försvunna människor och narkotika, och försvarsmaktens tjänstehundar som kan förhindra angrepp eller terrorverksamhet genom att leta efter t ex. bomber och vapen - alla kan i förlängningen innebära ökad livskvalité och räddade människoliv. Men för det krävs att hunden passar för jobbet. Det är både generna, arvet och olika miljöfaktorer i den tidiga uppväxten som avgör egenskaperna hos en individ. Det är något som har visat sig gälla till exempel för råttor och primater. Studier på råttor har exempelvis pekat på att mängden omvårdnad en råtta får som liten (t ex hur mycket mamman slickar sina barn) påverkar dess egenskaper som vuxen. Och att ju mer omvårdnad de fått, desto mer stresståliga, mindre nervösa och mer nyfikna blev de. Även i studier på människor pekar resultaten i samma riktning. Men gäller detta även för våra hundar? För att öka kunskapen om och förståelsen för hur tidiga erfarenheter påverkar temperament, stress och arbetsförmåga hos våra blivande tjänstehundar i försvarsmakten har därför en rad olika studier på området genomförts. Den här avhandlingen fokuserar således på att undersöka vilka generella tidiga erfarenheter och faktorer i den tidiga uppväxtmiljön som tycks kunna vara med och påverka temperamentet hos våra tjänstehundar. Specifikt undersöker den hur tikens omvårdnad påverkar vissa egenskaper. Avhandlingen undersöker vidare hur stresståliga våra hundar är och hur detta yttrar sig i samband med de lämplighets test som hundarna genomgår i syfte att bedöma vilka individer som bör gå vidare till fortsatt träning efter ett och ett halvt års ålder. Resultaten i en studie visar att de hundar som bedömts som lämpliga vid lämplighetstestet något oväntat uppvisade ett högre påslag av stresshormonet kortisol, och i en annan studie att lämpliga hundar bedömts vara hyperaktiva/rastlösa och ha vissa svårigheter att ta det lugnt i hemmiljö. Detta samtidigt som de uppvisade en önskvärd temperamentsprofil vid uttagningsprovet, vilket kan antyda att dessa hundar är mer flexibla och motståndskraftiga mot stress, vilket skulle kunna vara resultatet av en lyckad avel. Vidare visade resultaten att det finns generella faktorer i den tidiga uppväxtmiljön, såsom tikens tidigare erfarenhet av att vara mamma, kullstorlek och när på året kullen föds, som är med och påverkar olika egenskaper. Den visar också att tikarnas sätt att ta hand om sina valpar varierade men var konsekvent under den första omvårdnadstiden på tre veckor och att det finns en koppling mellan mammans omvårdnads-stil och hur deras valpar blir som vuxna. Sammantaget visar avhandlingen att det finns faktorer i den tidiga uppväxtmiljön som påverkar temperamentet senare i livet på våra tjänstehundar. / <p>The ISBN <strong>987</strong>-91-7685-945-2 in the thesis is incorrect. Correct ISBN is <strong>978</strong>-91-7685-945-2.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-122260 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Foyer, Pernilla |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för fysik, kemi och biologi, Linköpings universitet, Tekniska fakulteten, Försvarshögskolan, Linköping |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Linköping Studies in Science and Technology. Dissertations, 0345-7524 ; 1703 |
Page generated in 0.0035 seconds