Return to search

Användning av nya tekniker för farmaceutisk tillverkning baserade på tredimensionell utskrift.

Introduktion: Jämfört med traditionella procedurer erbjuder tredimensionell utskrift (3D-utskrift) av föremål en fördel när det gäller att producera mer komplexa och specialdesignade varor. 3D-utskrift är mer kostnadseffektivt och tidsbesparande jämfört med andra tillverkningsteknologier. 3D-utskriftstekniker används inom flera områden, såsom militär- och vävnadsteknik. Den skapar komplexa geometrier och har också använts för att skapa ett unikt läkemedelsfrisättningsmönster som är individuellt anpassat. Detta möjliggör lokal administrering av läkemedel till specifika organ och en mängd olika läkemedelsfrisättningsmönster. Smältdeponeringsmodellering (FDM), laserbaserade system (SLA) och selektiv lasersintring (SLS) och andra 3D-utskriftstekniker används nu i den farmaceutiska tillverkningens industri. Syfte: Syftet med detta arbete är att presentera och jämföra två 3D-utskriftstekniker som används för att framställa läkemedelsformer, nämligen FDM och SLS. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med användning av databaserna PubMed och Web of Science. Resultat: I uppsatsen presenteras vilka läkemedelsformer som man kan tillverka med hjälp av FDM och SLS och vilka utmaningar samt för-och nackdelar som finns vid användning av de dessa tekniker. Vidare diskuteras acceptansen av nya läkemedelsformer tillverkade med 3D-utskrift. Slutsats: 3D-utskrift är en billig, snabb och enkel metod och med hjälp av denna teknik kan man skapa föremål som man aldrig har kunnat skapa tidigare. Under kommande år kommer tekniken att utvecklas snabbt, vilket gör den mer pålitlig och billigare. Baserat på resultaten ser 3D-utskrift ut att vara en teknologi under utveckling som öppnar för nya och spännande terapeutiska möjligheter. Dessutom är både FDM och SLS bättre lämpade som produktionsprocesser inom läkemedelsindustrin, där kostnadseffektivitet, reproducerbarhet, noggrannhet, precision och förmågan att tillverka olika frisättningsprofiler är avgörande.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-464683
Date January 2022
CreatorsHammada, Abdul Majid
PublisherUppsala universitet, Institutionen för farmaceutisk biovetenskap
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0078 seconds