The focus of this study is planning for the school subject History in the Swedish upper secondary school. In a goal-oriented educational system teachers have – to some extent – the possibility to interpret and decide how the formal curriculum should be realized in practice. The starting point of this study is the claim that planning is a complex process and that more knowledge is needed about its implementation in today´s school. The planning of the History syllabus, as planned and performed by two teachers in upper secondary schools has been studied during one term with special emphasis on the teachers´ planning related to the national documents. Starting from the teachers´ description of their planning, a model that seems to be a relevant tool to help describe and analyse central aspects of planning, has been used. Their planning has also been described by the help of various concepts and perspectives. The study includes, among other things: the teachers´ selection of story and organizing principle, the measure of intention when planning for the goals in the formal curriculum, the selection of various analytical tools, the teaching for resonance, the planning for transparency and progression of the assessment, the selection of assessment tools and the basis for assessment. The study has also included the issue of whether the goals in the formal curriculum have primarily been interpreted in a general manner or related to the special school subject History, and to what extent the goals in the formal curriculum have been integrated in the didactic decisions made in order to plan teaching and evaluation. / Baksidestext Beskrivningen av planeringsuppdraget i ett målstyrt system handlar ofta om hur uppdraget är tänkt att utföras och mer sällan om hur uppdraget genomförs i praktiken. Med tanke på att det är lärare och elever som i sista hand beslutar om hur undervisningen och bedömningen ska utformas så är det praktiska genomförandet intressant att studera och diskutera. Den här studien har som mål att med praktiknära utgångspunkter analysera frågan om vad planeringsarbetet för en kurs i historia kan handla om. I undersökningen har två lärares beskrivning av sin planering av undervisning och bedömning följts under en termin. I studien har det visat sig att planering av en kurs i historia handlar om en mängd olika beslut som kan beskrivas med olika begrepp och perspektiv. Som exempel kan nämnas: val av kursens berättelse och organisationsprincip samt val av olika redskap som eleverna ska få. Med utgångspunkt i lärarnas beskrivning av sin planering har undersökningen lyft fram en planeringsmodell som framstår som ett relevant verktyg för att beskriva och analysera centrala aspekter av planeringsarbetet. Studien har uppmärksammat frågan om i vilken grad som kursplanens mål tolkats generellt eller ämnesspecifikt samt frågan om i vilken grad som kursplanens mål integrerats i de didaktiska beslut som tagits för att utforma undervisning och bedömning. Förhoppningen är att begreppen och perspektiven kan underlätta diskussion och reflektion vid praktiskt planeringsarbete.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-12138 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Schiöler, Katarina |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Karlstad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Licentiate thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/masterThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Karlstad University Studies, 1403-8099 ; 2012:12, Studier i de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik ; 18 |
Page generated in 0.0025 seconds