Studiens övergripande syfte är att studera hur kvinnor och män rör sig i offentliga rum med upplevd (o)trygghet som utgångspunkt. Studien ämnar också undersöka vilka trygghetsskapande strategier som används och vilka åtgärder inom samhällsplaneringen som kan göras för att en stad ska upplevas som tryggare. En fallstudie i Uppsala med kvinnliga och manliga studenter har genomförts för att uppnå syftet. I studien används en feministisk metodologi och semistrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts. Undersökningen visar att kvinnorna upplever mer otrygghet och är mer begränsade av sin otrygghet än männen. De flesta av männen berättar att de upplever otrygghet i mötet med, exempelvis en hotfull person som har kniv, medan kvinnorna berättar om sin otrygghet som en mer generell känsla, exempelvis när det är mörkt på kvällen, eller vid möten med män, farliga eller ofarliga. De flesta av informanterna, även de som upplever sig vara helt trygga, använder sig av trygghetsskapande strategier. Vanligast är att undvika att lyssna på musik i hörlurar när det är mörkt ute för att vara mer uppmärksam på omgivningen. Som åtgärder på hur samhällsplaneringen kan bidra till ett tryggare samhälle nämndes huvudsakligen ökad närvaro av polis och vakter, förbättrad belysning och planering som leder till att människor befinner sig på platser.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-354551 |
Date | January 2018 |
Creators | Hoffner, Annika |
Publisher | Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Relation | Uppsatser Kulturgeografiska institutionen |
Page generated in 0.002 seconds