Betong har länge varit det mest använda byggnadsmaterialet. Dess goda beständighet, formbarhet och hållfasthet har gjort att den till ett av våra viktigaste byggnadsmaterial. Uttorkningen av betongbjälklagen är en del av ett projekts kritiska linje eftersom det inte är möjligt att applicera golvbeläggningen innan detta moment är utfört. JM inledde 2016 ett pilotprojekt där man istället för utfackningsväggar prövade att använda prefabricerade betongytterväggar, vilket förkortar produktionsledtiden och gör att huset blir tätare. I samband med detta väcktes frågan om hur de prefabricerade betongväggarna påverkade uttorkningen av betongen. Detta examensarbete syftar till att undersöka hur JM arbetar med uttorkningen av betongbjälklag och att utreda vad JM kan göra för att undvika att betonguttorkning blir ett problem för byggarbetsplatserna. För att ta reda på hur JM arbetar med uttorkning av betongbjälklag intervjuades platschefer och arbetsledare. Intervjuerna visade att platsledningen upplever att betonguttorkningen utgör ett problem i vartannat till vart tredje projekt och att det skulle behöva fokuseras betydligt mer på den. De visade även att de som arbetar med betongen har god kunskap om uttorkning av betong och eventuella åtgärdsmetoder om torkningen går för långsamt. Hur betonguttorkningen hanteras beror dock till stor del på platsledningens erfarenhet. När ett projekt påbörjas görs en fuktdimensionering av BetongIndustri som visar vilken betongkvalitet som krävs för att betongen ska hinna torka till den önskade relativa fuktigheten under utsatt tid. Den visar även om det finns en risk att det uppstår problem någonstans. Det finns dock flera moment som kan leda till att det senare uppstår problem, t.ex. simuleras inte nederbörd på ett verklighetstroget sätt i beräkningsprogrammet, det är problematiskt att olika definitioner används och frånvaro av tydliga riktlinjer kring ventilation ökar risken för att det missas eller startas för sent. En mätning utfördes även av den relativa fuktigheten i ett torkande bjälklag på projektet Berghus 3 i Liljeholmen i Stockholm. Mätningarna visade att betongen i princip inte torkar alls innan huset är tätt och värmen slagits på. Mätningarna visade även att torkklimatet i byggnaden endast under en kort period befinner sig inom det intervall som uttorkningen beräknats för. Det finns åtgärder för att motverka problem med torkningen uppstår. Genom att undvika nederbörd och stående vatten på bjälklagen får betongen bättre förutsättningar och kan torka snabbare. För att säkerställa att omgivningen uppfyller det som krävs för att betongen ska torka ut behöver torkklimatet kontrolleras och det behövs även en beredskap för hur torkinsatser ska ske vid för långsam torkning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-207479 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Bergström, Louise |
| Publisher | KTH, Byggnadsteknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete Byggnadsteknik ; 448 |
Page generated in 0.0164 seconds