<p>Polisens befogenheter att använda våld är unika och i Sverige är polisen rutinmässigt beväpnad för att om det krävs kunna använda den yttersta graden av våld, att döda en annan människa. Den norska polisen har samma befogenheter när det gäller våldsanvändning men man har i Norge valt att inte ha en fast beväpnad poliskår. Syftet med detta arbete är att belysa olikheterna mellan Sveriges och Norges vapenanvändning inom polisen. Vi har även undersökt vilket lands modell som är att föredra ur ett trygghetsperspektiv för den enskilda polisen och allmänheten. För att besvara våra frågeställningar har vi läst publicerad litteratur i ämnet. Statistik visar att svensk polis relativt folkmängden skjuter nästan fem gånger oftare än sina norska kollegor. Antalet skadade och dödade poliser och civila i situationer där polis avlossat skott är också fler i Sverige. Vi har även genomfört intervjuer i Sverige och Norge. Intervjuerna i Norge visar att synen på beväpnad polis i landet förändrats drastiskt på senare tid. Numera verkar såväl polis som allmänhet vara positiv till fast beväpnad polis. I Sverige verkar man eniga om att polisen ska vara fortsatt beväpnad. Vi anser att samhällsbilden i Sverige och Norge kräver en rutinmässigt beväpnad polis för såväl den enskilde polisens som allmänhetens trygghet. Enligt oss är tjänstevapnet i sig ingen trygghetsfaktor. Med adekvat lagstiftning och taktisk utbildning blir dock tjänstevapnet en trygghet för den enskilde polisen och allmänheten.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:umu-27442 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Lundgren, David, Westerberg, Daniel |
| Publisher | Umeå University, Basic training programme for Police Officers, Umeå University, Basic training programme for Police Officers |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.002 seconds