The present study addresses abused Vietnamese women’s experience of health, as well as other health problems and family conflicts, while also taking into consideration professional dealings with family violence. Women’s health in everyday life is largely affected when they are exposed to violence by their male partners. Such violence exists in most societies around the world, also in the Vietnamese context, where the official policies focus on gender equality, together with a strong family concept. Thus, the present study aims to contribute to an empirical understanding of the relation between women’s health and violence against women within the family, from three perspectives: That of the society (organisations and professionals), the neighbourhood community (family members and neighbours), and the individuals (the abused women). The thesis is based on three qualitative interview studies. To reach the official Vietnamese society, national organisations working against violence were invited to participate and eleven professionals of different positions were interviewed. The semi-structured interviews were analysed with content analysis. To include the neighbourhood community perspectives on health and conflicts in family life, twenty-two men and women of different ages and backgrounds, but without any known history of abuse, participated in sixteen semi-structured interviews. For the third study twelve abused women presented life-stories through indepth interviews. The interviews of study two and three were analysed using narrative approach. On a professional level, the discussion on violence focus on the abusive men’s violent acts, on how to promote good social relations and how to make people in general recognise violence as a public health problem and value gender equality. In family everyday life, the informants consider women as the main responsible for the family well-being, but find cooperative support necessary in daily life. To adjust family life to social change, and to make everyone feel important, means to avoid boredom or distress are strategies used, since such conditions are considered to cause troubled relations, abuse and suffering. Violence within the family is seen as interpersonal problems where both partners are to blame for family dysfunction. Empathic sentiments, mutual support and communication are means to handle problems, and a harmonious and happy family is seen as protecting health. The abused women experience vulnerability, which they see as the foremost threat to their health. Injuries as well as worries cause harm. The abused women blame their husbands, for the violence, but they rarely confront them. Instead they use a number of strategies to handle their situation; through enduring, making their husband’s face others judgements, or divorce. They see violence as part of an everyday life of hardship, and consider that bearing too many troubles harms their health. A coherent approach between the different perspectives is needed if the abused women and their families will have a possibility to experience health. The professionals need to consider both public equality policies and the individuals’ experience of vulnerability. The abused women, and abusive men, would benefit from a neighbourhood community that is open to individual failure but still supportive and encouraging. To experience health this study found that it matters what position a person has, what expectations and judgement a person face, how well a person can manage her obligations, and what room for action she possesses. / Studien fokuserar på vietnamesiska kvinnors hälsa, om de utsatts för våld i hemmet, samt närliggande hälsoproblem och familjekonflikter. Studien behandlar också professionellas hanterande av våld i familjen. Kvinnors hälsa och vardagsliv försämras av att de utsätts för våld från sina manliga partner. Detta våld återfinns i de flesta av världens länder, så också i Vietnam, som dock är ett land med starkt politiskt och officiellt fokus på jämställdhet, samtidigt som man värnar om familjen som enhet och begrepp. Därför är syftet för denna studie att bidra till en empirisk förståelse av relationen mellan kvinnors hälsa och våld mot kvinnor inom familjen, från tre perspektiv: samhällets (professionella organisationer), grannskapets (familjemedlemmar och grannar) samt individernas (de våldsutsatta kvinnorna). Studien baseras på tre kvalitativa delstudier. För att söka förstå det vietnamesiska samhället, inbjöds nationella organisationer som arbetar mot våld att delta, och elva professionella på olika positioner intervjuades. De semi-strukturerade intervjuerna analyserades med innehållsanalys. För att nå grannskapets perspektiv på hälsa och konflikter i familjelivet, intervjuades 22 män och kvinnor av olika åldrar och bakgrunder, utan känd våldshistorik inom familjen. De deltog i 16 semistrukturerade intervjuer. I den tredje delstudien intervjuades 12 våldsutsatta kvinnor genom att de presenterade sina livshistorier. Studie två och tre analyserades narrativt. På den professionella nivån rör diskussionen om våld de våldsutövande männens handlingar, hur man ska främja goda sociala relationer och hur man ska få allmänheten att förstå våld som en folkhälsofråga och värdera jämställdhet. I familjernas vardagsliv ser informanterna kvinnan som ansvarig för familjens välbefinnande, men samarbete och stöd som nödvändigt i familjelivet. För att anpassa familjelivet efter sociala förändringar, och att få alla att känna sig betydelsefulla i familjen, anses det nödvändigt att undvika tristess och leda. Anpassning till samhällets förändring och att främja familjens välbefinnande ses som strategier för att hantera problematiska relationer, konflikter, våld och lidande. Våld inom familjen anses vara ett interpersonellt problem, där båda parter bär skulden för familjens dysfunktion. Empati, ömsesidigt stöd och kommunikation är verktyg för att hantera problem, och en harmonisk och lycklig familj anses främja hälsan. De våldsutsatta kvinnorna upplever sårbarhet, vilket de ser som det främsta hotet mot sin hälsa. Såväl kroppsskador som oro försämrar kvinnornas situation. De våldsutsatta kvinnorna lägger skulden på sina män för våldet, men de konfronterar dem sällan. Istället använder de sig av strategier för att hantera sin situation: genom att uthärda, få maken att möta andras fördömanden, eller skilsmässa. De ser våldet som en del av ett vardagsliv fyllt av svårigheter, och anser att bördan av för många problem är det som skadar deras hälsa. Ett samordnat tillvägagångssätt mellan de olika samhällsnivåernas perspektiv behövs om de våldsutsatta kvinnorna och deras familjer ska ha en möjlighet att uppleva hälsa. De professionella behöver beakta såväl jämställdhetspolicyer som individers upplevelse av sårbarhet. De våldsutsatta kvinnorna, och våldsutövande männen, skulle gagnas av en grannskapsgemenskap som är öppen för individuella misslyckanden, men ändå stödjande och uppmuntrande. Denna studie visar att för att uppleva hälsa är det av betydelse vilken social position personen har, vilka förväntningar och bedömningar en person möter, hur väl hon kan hantera sina åtaganden, och vilket handlingsutrymme hon besitter.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-87473 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Larsson, Viveca |
| Publisher | Umeå universitet, Epidemiologi och global hälsa, Umeå : Umeå universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Umeå University medical dissertations, 0346-6612 ; 1629 |
Page generated in 0.0022 seconds