Uppsatsen behandlar ämnet alkohol i arbetslivet och syftet är att undersöka inställningen till alkohol i arbetsorganisationer. I studien redovisas faktorer som påverkar detta. Frågeställningarna är; • Har arbetsorganisationerna en alkoholpolicy och i så fall förmedlar arbetsgivaren vad som faktiskt är nedskrivet i detta dokument? • Har företagskulturen, den kultur som finns på orten, så kallad bruksanda samt den psykosociala arbetsmiljön inverkan på inställningen till alkohol? – Finns det andra faktorer som kan tänkas påverka de anställdas inställning till alkohol? Uppsatsen börjar med ett bakgrundsavsnitt som behandlar viktiga begrepp, alkoholpolitik och dryckeskultur i Sverige samt vad lagen säger om utformningen av en alkoholpolicy. Teoridelen som följer efter utgörs av tre delar som är till grund för vår analys. Dessa tre delar är; ledarskap, företagskultur och arbetsmiljö. Vi har valt att utgå från dessa områden för att kunna se vilken påverkan de kan ha på inställningen till alkohol i arbetsorganisationer. Först tar vi upp ledarskapet som en viktig del i vår undersökning och redogör för olika ledarskapsmodeller samt chefens ansvar och chefen som förebild. Vad gäller företagskultur har vi bland annat valt att redogöra för olika kulturella perspektiv samt vad som är god företagskultur, för att kunna få en djupare förståelse om begreppet. Vi har även diskuterat begreppet bruksanda för att se hur det eventuellt kan påverka arbetsorganisationerna då de företag som vi har undersökt är belagda på så kallade bruksorter. Begreppet arbetsmiljö har avgränsats till den psykosociala arbetsmiljön samt att undersöka det vedertagna begreppet after work, även i detta fall för att öka vår förståelse för begreppen. Studiens resultat visar att formella riktlinjer i form av till exempel policydokument inte har så stor påverkanskraft angående alkoholkonsumtion om företaget har en väl förankrad företagskultur. Andra faktorer som är avgörande för individens dryckesmönster är sådant som ålder, livssituation och subkulturer. Resultaten visar även på att det på orterna finns tendenser till vad som brukar kallas bruksanda, både en positiv och negativ sådan. Denna bruksanda präglar även de företag som vi har undersökt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-1365 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Barréra, Mimmi, Engström, Anna |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds