Fuktskador i material är ett stort problem i dagens byggbransch, detta leder till en förbrukning av enorma resurser vid reparationer som görs för att undvika hälsorisker vid mögeltillväxt när en fuktskada inträffar. I denna rapport undersöks den kritiska relativa fuktigheten för ett korslimmat träbjälklag som uppfuktas av betongens uttorkning i grunden, där uttorkningstider för betongen beräknas i programmet TorkaS och fukttransport beräknas med hjälp av icke-stationära fuktberäkningar som utförs i datorprogrammet WUFI. Det huvudsakliga målet är att undvika fuktskador på bjälklagets underkant genom tillförande av varm luftomsättning i en mellanliggande luftspalt. Beräkningarna utförs med hänsyn till dagens klimat i Kiruna, Stockholm och Lund samt begränsas till vattencementtalen: 0,4 och 0,5, där betongens uttorkningstid innan belastning är 11 respektive 28 dagar efter gjutning. En undersökning gällande luftspalten mellan betongplattan och KL-träbjälklaget utförs, där fokus ligger på att eliminera risker för mögeltillväxt genom att beräkna den varma luftomsättningen i luftspalten och validera risker för mögeltillväxten i programmet WUFI BIO. Rapporten innehåller en teoretisk referensram som behandlar: korslimmat trä, mögel och fuktteori. Tillvägagångssätt beskrivs för alla benämnda programmen. Datasamling i form av tabeller och resultat i form av grafer redovisas. Resultatet ledde till att den relativa fuktigheten för fallen utan ventilation överstiger den kritiska nivån i alla orter och att ventilationen i luftspalten är nödvändig. Detta resulterar i luftomsättningskalkyler för alla fallen som redovisas under rubriken Resultat. / Moisture damage in materials is a major problem in today's construction sector, this leads to a consumption of enormous resources for repairs that are made to avoid health risks when mold growth occurs. This report examines the critical relative humidity of a cross-laminated timber joist, which moistures from the concrete's dehydration in the foundation, the drying times for the concrete are calculated in the program TorkaS and moisture transport are calculated using non-stationary moisture calculations that are performed in computer program WUFI. The main goal is to avoid moisture damage on the bottom of the joist by adding warm air circulation in an intermediate air gap. The calculations are carried out regarding the current climate in Kiruna, Stockholm and Lund, and limits to water–cement ratio: 0.4 and 0.5, where the concrete's drying time is 11 and 28 days after casting. An investigation of the air gap between the concrete plate and the CLT joist is carried out, focusing on eliminating the risk of mold growth by calculating the hot air circulation in the air gap and validating the risks of mold growth in the WUFI BIO program. This thesis contains theoretical references that deal with CLT, mold and moisture theory. Procedure is described for all named programs. Data collection is presented in the form of tables and results in the form of graphs. In the case without ventilation the result led to exceeding of the critical relative humidity level in all areas and ventilation in the air gap is necessary. This results in air circulation calculations for all cases, which are presented under the heading Result.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-259901 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Kassir, Adel, Radoslaw, Kopka |
| Publisher | KTH, Byggteknik och design |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 19572 |
Page generated in 0.0016 seconds