Syfte och frågeställningar: Syfte med studien är att kartlägga förekomsten av kommersiella aktörer inom barn- och ungdomsidrotten i Sverige, och att analysera vilken verksamhet som erbjuds (inriktningar) för vem (målgrupper). Syfte är även att undersöka vilken inställning representanter för några specialidrottsförbund har till de kommersiella aktörerna. De centrala frågeställningarna är: Vilket utbud av kommersiella aktörer finns idag inom den organiserade barn- och ungdomsidrotten? Vad anser specialidrottsförbunden om dem? Föreligger det någon skillnad i utbudet mellan idrotterna och har utbudet förändrats över tid? Metod: Studien har både en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Insamling av data gjordes genom kartläggning av kommersiella aktörer inom idrotterna basket, danssport, fotboll, gymnastik, innebandy, ishockey, ridsport och tennis med hjälp av internetsökningar. Kartläggningen kategoriserades och redovisades enligt L-M Engströms logiker med huvudprinciperna prestation, träning och upplevelse för att tydliggöra inriktningar och målgrupper. För att undersöka specialidrottsförbundens inställning genomfördes semistrukturerade intervjuer. Resultat: Antalet nyregistrerade kommersiella aktörer har ökat sedan mitten av 1990-talet. Störst ökning skedde mellan 2011 och 2015 då drygt 60 nya kommersiella aktörer registrerades, vilket är en ökning med 154 procent jämfört perioden 2006-2010. Inom alla de studerade idrotterna finns kommersiella aktörer som ett komplement för de som vill träna mer utanför ordinarie föreningsverksamhet medan det inom idrotterna danssport, gymnastik, ridsport och tennis går att förlägga all träning hos kommersiella aktörer. Kommersiella aktörer erbjuder sällan tävlingsverksamhet, men genom samarbeten med ideella föreningar finns ändå möjlighet att tävla. Företrädare för specialidrottsförbunden uttrycker viss oro eftersom de inte kan påverka de kommersiella aktörerna. Oron grundar sig i att de anser att kommersiella aktörer saknar tillräcklig kunskap för att bedriva barn- och ungdomsidrott. Förbunden menar också att kommersiella aktörer kan göra idrotten mindre tillgänglig eftersom speciella målgrupper eller ökade kostnader riskerar att utesluta grupper i samhället. Slutsats: Kommersiella aktörer inom barn- och ungdomsidrott har främst ett utbud som ger ökade träningsmöjligheter. Fri konkurrens gör att idrottsrörelsen inte kan påverka de kommersiella aktörerna vars verksamhet både konkurrerar och kompletterar föreningarnas. / Aim and research question: The aim of this study is to survey the occurrence of commercial operators within child and youth athletics in Sweden, and to analyze what activities they provide and whom they are aimed towards. The aim is also to examine the attitude of National Governing Bodies in regards to commercial operators. The central questions are: What range of commercial operators exists today within organized child and youth athletics? How has commercial interest in a range of sports and has this changed over time? What attitude do the National Governing Bodies have towards the commercial operators? Method: The study uses both a quantitative and a qualitative data collection. Data has been collected through surveying commercial operators via the internet. This study covered the sports of basketball, dance, football, gymnastics, floorball, ice hockey, equestrianism and tennis. The investigation is categorized and presented according to the logic of L-M Engström. The main areas of covered in the investigation were: playing level, training and experience in order to clarify directions and audiences. Semi-structures interviews were also conducted to underline the opinions of the National Governing Bodies. Results: The number of newly registered commercial operators within sport has increased since the mid-1990s. The largest increase occurred between 2011 and 2015 when more than 60 new commercial operators were registered, an increase of 154 percent compared to the period 2006-2010. In all the studied sports there are commercial operators as supplements for those who want to practice more outside regular sports association while athletes who take part in dance, gymnastics, equestrianism and tennis can do all the training at a commercial operator. Commercial operators rarely offer competitive activity, but through partnerships with non-profit organizations athletes could be able to compete. The concern is based in that they believe that commercial operators lack sufficient knowledge to engage children and young athletics. The unions also believe that commercial operators can make the sport less accessible because specific audiences or increased costs likely to exclude groups in society. Conclusion: Commercial actors in child and youth athletics have primarily a supply that provides increased training opportunities. Free competition means that the sports movement cannot affect the commercial operators whose activities both compete and complement the sports clubs. / Kommersialiseringstrender i barn- och ungdomsidrott
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-4653 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Svensson, Andreas |
| Publisher | Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete ; 2016:36 |
Page generated in 0.0018 seconds