Den här uppsatsens syfte har varit att kartlägga skillnader i representation av individer med dvärgväxt, från antikens Egypten fram till renässansen. Forskning har gjorts på detta utanför Sverige, men de fyra svenska människorna med dvärgväxt har inte tillfogats och jämförts med det utländska materialet innan denna uppsats. Metoden har varit en litterär jämförelse där andra författare har analyserats. De förhistoriska och historiska litterära verken som dessa författare undersökt har bland annat innefattat egyptiska papyrus, grekisk och romersk lagstiftning och medeltida dokument. Konst från dessa tider har också undersökts. Resultatet av uppsatsen har varit att uppfattningen av dvärgväxt har undergått stor variation genom förhistorien och historien. Ju längre tillbaka vi går desto högre tolerans finner vi. Dvärgar var populära i Egypten på ett sätt som återkommer i medeltidens och renässansens Europa, då hovdvärgar är på modet. Hur det har sett ut i Skandinavien är svårt att säga trots de mänskliga kvarlevorna som påträffats av individer med dvärgväxt. I uppsatsen tas även myter och folklore om dvärgar upp för att måla en djupare förståelsebild av acceptansen i samhället och hur legender kan antingen hjälpa eller stjälpa i sammanhanget.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hgo-1963 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Åkerblom, Josefin |
| Publisher | Högskolan på Gotland, Institutionen för kultur, energi och miljö |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0219 seconds