Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att få en inblick i hur omfattande smartphoneanvändning var bland människor och hur denna användning samvarierade med den mentala hälsan. En annan del av syftet var att se om ett beteendemönster kunde ändras hos smartphoneanvändarna och på så vis ändra den mentala hälsan. För att uppnå syftet ställdes två frågeställningar: (1) Finns det något samband mellan grad av smartphoneberoende och upplevd psykisk hälsa? (2) Kan en kortare tids intervention där man begränsar användandet av smartphone hos deltagarna påverka deras subjektiva psykiska välmående? Metod För att få en inblick i hur utbrett smartphoneberoendet är i dagsläget och om det påverkar den subjektiva psykiska hälsan valdes enkät som metod eftersom det var tidseffektivt och gav ett brett urval. För att kunna skapa en beteendeförändring så behövdes en aktiv interaktion med respondenterna, därför kom beslutet att utföra en intervention. Interventionen gick ut på att deltagarna under sex dagar skulle reducera sitt mobilanvändande i största mån möjligt för att se om deras mentala hälsa kunde påverkas. Urvalet bestod av 76 kvinnor och 56 män med en medelålder på 25 år. Resultat Enligt korrelationsanalysen fanns ett svagt samband r = - 0,218 mellan mental hälsa och smartphoneberoende som var statistiskt signifikant (p = 0.013). Analys av enkätdata visade en stor grupp som klassades som smartphoneberoende = 48.2% och 51.8% som ej smartphoneberoende. Detta visade att fler personer är mobilberoende i detta urval än vad andra studier hittat. Interventionen bortgick på grund av ett stort bortfall. Slutsats Resultatet visade på ett svagt negativt samband mellan mental hälsa och smartphoneberoende. Kausalitetssamband klargjordes inte och vidare forskning krävs på ämnet för att i framtiden kunna urskilja om en mental ohälsa leder till mer smartphoneanvändande eller om mycket smartphoneanvändning leder till mental ohälsa i sig. / Abstract Purpose and objective The purpose of this study was to survey the use of mobile phones amongst people and how it coincides with mental health. We also wanted to investigate whether or not we could create a behavioral change amongst the mobile phone users and thereby see if it affected their mental health. To achieve this objective we emanated from two questions: (1) Is there a relationship between Smartphone addiction and subjective mental health? (2) Can a short intervention, where you decrease the time spent on smartphones amongst users improve their subjective well-being? Method To get an insight in how widespread the use of mobile phones is and if it affects subjective well-being we chose to collect data through surveys because it was time effective and gave a wide group of people. To be able to create a behavioral change we concluded we had to actively interact with the respondents, so we chose to perform an intervention. During the intervention the participants would reduce their mobile phone usage to the greatest extent possible to see if their mental health could be improved. Result According to the correlation analysis, there is a weak relationship r = - 0,218 between mental health and smartphone addiction which is statistically significant (p=0.013). Analysis of survey data showed a large group classified as smartphone addicted = 48.2% and 51.8% as non-smartphone addicted. This shows that more people are smartphone addicted in this study than other studies have found. The intervention failed due to many dropouts. Conclusions The result showed a weak negative correlation between mental health and smartphone addiction. Causal correlation was not clarified and further research is required on the subject in order to determine whether mental health issues leads to more smartphone usage or if a lot of smartphone usage leads to mental health issues by itself.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-5343 |
Date | January 2018 |
Creators | Gustafsson, Camilla, Nettelman, Charlie |
Publisher | Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | English |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Relation | Examensarbete ; 2018:13 |
Page generated in 0.0027 seconds