ADHD är en vanligt förekommande medicinsk diagnos som klassas som ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Symptomen problematiseras vanligen under skolåren när en individs koncentrationssvårigheter leder till skolproblem. Detta får vidare konsekvenser i vuxenlivet. Syftet med studien var dels att undersöka, tolka och försöka förstå hur sysslolösa unga vuxna diagnostiserade med ADHD upplever och förhåller sig till sin diagnos. Syftet var också att utröna hur bemötandet och stödet från professionella sett ut samt vilka förväntningar individerna hade på att leva ett självförsörjande liv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra individer diagnostiserade med ADHD/ADD. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades genom kvalitativ konventionell innehållsanalys. Resultatet visade att individerna såg ADHD som en del av sin personlighet. De uttryckte både för- och nackdelar med diagnosen och att det var situationsbundet. Samtliga individer hade erhållit särskilt stöd i skolan men hoppat av när det inte fungerat. Uppsatsens viktigaste slutsatser är att skolans bemötande och insatser varit centrala för individernas ADHD-diagnostisering och för deras framtidsmöjligheter. En balansakt mellan normalitet och avvikelse gör sig giltig och det är tydligt att ADHD blir ett problem först när samhället definierar det som ett.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-113893 |
Date | January 2015 |
Creators | Forsberg, Elin |
Publisher | Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds