Historiskt har europeisk fotboll kännetecknats av låg finansiell medvetenhet drivet av inflation beträffande transfersummor, spelarlöner och ett generellt högt finansiellt risktagande. Följaktligen har europeisk fotboll sedan början av 2010-talet präglats av större inblandning från UEFA avseende ekonomisk styrning där man introducerat finansiella regelverk som klubbar behöver efterfölja då man medverkar i organisationens tävlingar. Detta har resulterat i att branschen gått från finansiell kris till att bli mer ekonomisk stabil där finansiell hållbarhet blivit något fotbollsklubbar behövt prioritera. Effekter av regleringarna har studerats i de stora europeiska ligorna men liknande studier inom Allsvenskan lyser i sin frånvaro. En förändring som klubbar behövt anta är att förändra sitt arbetssätt så att vinster genereras från kärnverksamheten. Detta har resulterat i att vinster från spelarövergångar på transfermarknaden har blivit viktigare samt att importansen att kvalificera sig till europeiska turneringar ökat då ersättningar från UEFA blivit allt viktigare. För tillfället håller UEFA på att implementera det nya finansiella regelverket UCLFS vilket introducerar en form av lönetak för fotbollsklubbar. Hårdare regleringar och ett förändrat finansiellt klimat gav motiv att undersöka hur allsvenska klubbar har påverkats av regelverken samt vilka faktorer som driver finansiell utveckling. Syftet med studien är att skapa förståelse över hur svenska fotbollsklubbar anpassar sig till den finansiell miljön som råder inom europeisk fotboll samt vilka potentiella effekter som uppstått alternativt kommer uppstå av finansiella regelverk. Data inhämtas genom semistrukturerade intervjuer med ledande representanter inom berörda klubbar vilket medför att studien bidrar med förståelse hur allsvenska klubbar arbetar med finansiella frågor i praktiken. Resultatet visar att finansiella regelverk från UEFA har en låg påverkan på allsvenska fotbollsföreningar då klubbarna inte alls anser sig behöva ta hänsyn till dem. Detta beror på att klubbarna hanterar för små summor rent monetärt samt att det redan finns mekanismer inom svensk klubbfotboll såsom medlemsägda klubbar och elitlicensen som bidrar till att klubbarna drivs på ett ekonomiskt hållbart vis. Avslutningsvis visar resultaten i den här studien även att allsvenska klubbar på senare år har implementerat nya strategiska arbetssätt där man importerat affärsmodeller från europeiska klubbar som presterat över sina ekonomiska förutsättningar. Genom detta finns förutsättningar att kunna generera större transferintäkter och på så sätt växa ekonomiskt vilket kan leda till att svenska klubbar förväntas prestera bättre i internationella turneringar i framtiden.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-226621 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Rensgard, Olle, Selini, Viktor |
| Publisher | Umeå universitet, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds