Background: High blood pressure (BP) is the leading risk factor for disease and mortality worldwide. However, risks associated with high BP in very old age (≥ 80 or ≥ 85 years) are not entirely understood, as the majority of scientific studies have been performed with younger populations and existing scientific knowledge about very old individuals is sometimes contradictory. Results of previous studies of very old individuals suggest that the associations of BP with mortality and stroke differ with levels of physical and cognitive function. More studies that are representative of very old individuals, including individuals with multimorbidity, that are of adequate size, involve proper adjustment, and investigate non-linear associations, are needed to investigate these issues. Systolic blood pressure (SBP) decline is common among very old individuals and has been shown to precede adverse events. Previous studies have shown that SBP change is associated with baseline SBP, age, and health-related factors, but determinants of SBP change have not been investigated using comprehensive, multivariate models. The three main aims of this thesis were to investigate, in a sample of individuals aged ≥ 85 years, 1) determinants of SBP change, 2) the association of BP with mortality risk and whether this association differs with respect to gait speed and/or Mini-Mental State Examination (MMSE) score, and 3) the association of BP with stroke risk and whether this association differs with respect to the Barthel Activities of Daily Living (ADL) index and/or MMSE score. Methods: The studies conducted for this thesis were based on data from the population-based Umeå 85+/Gerontological regional database study, which provided cross-sectional and longitudinal data on socioeconomic factors, medical conditions, drug prescriptions, and health-related assessments from 2000 to 2015. Participants were aged 85, 90, and ≥ 95 years, and lived in Västerbotten, Sweden, and Österbotten/Pohjanmaa, Finland. Follow-up assessments were conducted after 5 years. Mortality data were collected after 2 and 5 years, and stroke data were collected after 5 years, from death certificates, medical records, population registers, and the inpatient diagnosis register. Comprehensive multivariate models were developed to investigate determinants of SBP change using multiple linear regression, and to investigate associations of mortality and stroke risks with BP using Cox proportional-hazard regression models. Results: Average (± standard deviation) baseline SBP was 146 ± 23 mm Hg, and average diastolic blood pressure (DBP) was 74 ± 11 mm Hg. Within 5 years, 61% of participants had died and 10% had had incident strokes. Among participants followed for 5 years, the average annual SBP decline was 2.6 ± 5.4 mm Hg. In a multivariate model, SBP decline was associated with later investigation year (p = .009), higher baseline SBP (p < .001), baseline antidepressant drug use (p = .011), incident acute myocardial infarction during follow-up (p = .003), use of a new diuretic drug during follow-up (p = .044), and declining Barthel ADL index scores during follow-up (p < .001). In an age- and sex-adjusted analysis of the total sample, mortality risk was decreased in higher (vs. lower) BP categories (SBP ≥ 165 vs. ≤ 125 mm Hg: hazard ratio [HR] .50, p < .001; DBP 70–74 vs. 75–80 mm Hg: HR 1.32, p = .031). In a comprehensively adjusted analysis of the total sample, SBP was not associated significantly with mortality risk. The associations of SBP with mortality in the gait speed < .5 m/s subcohort corresponded with those found in the total sample. In comprehensively adjusted analyses in the gait speed ≥ .5 m/s subcohort, mortality risk increased independently with higher (vs. lower) BP (SBP ≥ 165 vs. 126–139 mm Hg: HR 2.13, p = .048; DBP > 80 vs. 75–80 mm Hg: HR 1.76, p = .026). In comprehensively adjusted analyses in the MMSE score subcohorts, SBP was associated significantly with mortality risk only in the 0–10 MMSE score subcohort; high and low SBP categories were associated independently with increased mortality risk, compared with an intermediary SBP category (SBP ≥ 165 vs. 126–139 mm Hg; HR 4.54, p = .007; SBP ≤ 125 vs. 126–139 mm Hg: HR 2.23, p = .023). Higher BP was associated significantly with increased stroke risk in multivariate models (SBP per 10 mm Hg increment: HR 1.19, p < .001; DBP per 10 mm Hg increment: HR 1.26, p = .013). SBP was not associated with stroke risk in participants with SBP < 140 mm Hg. Interaction effects on the association with mortality were significant between SBP and gait speed (age- and sex-adjusted model: p = .031) but not between SBP and MMSE score. No interaction in the association with stroke was found between any BP measure and Barthel ADL index or MMSE score. Conclusion: The decline in BP in very old age may be explained by health-related factors. Low BP may be a risk marker for short life expectancy, due to morbidity, in the general very old population and among very old individuals with low gait speeds. High BP seems to be an independent risk factor for mortality only in certain groups, which may be distinguished by high gait speed or very severe cognitive impairment. High SBP and DBP seem to increase stroke risk in very old age. These findings may contribute to a better understanding of the risks of adverse outcomes in very old individuals with different BP levels, the importance of comorbidity for these risks, and the etiology of SBP change. / Bakgrund: Högt blodtryck är den största bidragande orsaken till sjukdom och död i världen. Man har ännu inte fastslagit om högt blodtryck ökar risken för sjukdom och död även i mycket hög ålder, vilket kan definieras som 80 år och äldre. Detta beror bland annat på att endast en liten andel av forskningen hittills har fokuserat på den här åldersgruppen. Mycket gamla människor skiljer sig från yngre på olika sätt som skulle kunna påverka riskerna med högt blodtryck. Till exempel är det vanligare med sjukdomar och att ha många samtidiga sjukdomstillstånd bland mycket gamla människor än i yngre åldersgrupper. Då andelen mycket gamla människor i befolkningen ökar kraftigt får dessa frågor allt större betydelse. Det är vanligt med sjunkande blodtryck i mycket hög ålder, något som verkar föregå sjukdom och död. Tidigare studier har funnit att sjunkande blodtryck skulle kunna bero på ökande sjuklighet, högre ålder och högre begynnelseblodtryck. Man vet ännu inte vilka enskilda faktorer som bäst förklarar blodtrycksförändringen i mycket hög ålder, oberoende av andra faktorer. Tidigare studier har visat att lägre blodtryck kan vara förenat med en ökad risk för tidig död bland mycket gamla människor. Det är oklart om risken för tidig död bättre kan förklaras av andra faktorer, s.k. störfaktorer. Störfaktorer kan till exempel vara sjukdomar som både påverkar blodtrycket och risken. Fynd från tidigare studier av personer som är minst 65 år tyder på att sambandet mellan blodtryck och död kan skilja sig mellan grupper med hög eller låg gånghastighet, vilket används som ett ungefärligt mått på hälso-tillståndet. Detta skulle även kunna ha betydelse för mycket gamla människor eftersom deras hälsotillstånd kan skilja sig mycket mellan individer. Man har också utrett huruvida sambandet mellan blodtryck och död skiljer sig mellan grupper med och utan kognitiv svikt, som till exempel kan bero på demenssjukdom, men inte kommit fram till entydiga resultat. Ett fåtal studier har utrett strokerisken med högt blodtryck i mycket hög ålder. På grund av motsägelsefulla resultat är det ännu oklart om högt blodtryck ökar risken för stroke bland mycket gamla människor. Man har sett tecken på att sambandet mellan blodtryck och strokerisk skulle kunna skilja sig mellan grupper av mycket gamla människor med och utan kognitiv svikt, samt mellan grupper med och utan hjälpbehov i dagliga aktiviteter. Dagliga aktiviteter innefattar bland annat att tvätta sig, klä sig, gå på toaletten, äta och resa sig från en stol. Frågeställningar: I den här avhandlingen undersöktes huvudsakligen tre frågeställningar. Den första var vilka faktorer som påverkar hur blodtrycks-nivåerna förändras över tid i mycket hög ålder. Den andra frågeställningen var om olika blodtrycksnivåer är förenade med ökad risk för tidig död i mycket hög ålder och huruvida risken skiljer sig mellan grupper av mycket gamla människor med olika gånghastighet eller olika grader av kognitiv svikt. Den tredje frågeställningen var om olika blodtrycksnivåer är förenade med ökad risk för stroke i mycket hög ålder och om risken skiljer sig mellan grupper av mycket gamla människor med och utan kognitiv svikt eller hjälpbehov i dagliga aktiviteter. Även skillnader mellan gånghastighets-grupper testades. Metod: Avhandlingen bygger på befolkningsmaterialet Umeå85+/Gerontologisk regional databas (GERDA). Umeå85+/GERDA innehåller information från individer i åldrarna 85, 90 och 95 år och äldre, boende i Västerbotten, Sverige och Österbotten/Pohjanmaa, Finland. Informationen är insamlad vart femte år under perioden 2000-2015. Umeå85+/GERDA innehåller information om socioekonomiska faktorer, sjukdomar och läkemedel. Informationen inhämtades med hjälp av ett standardiserat frågeformulär som deltagarna besvarade under ett hembesök, samt med hjälp av journaler, boendepersonal och anhöriga. Det gjordes även hälsorelaterade mätningar och tester under hembesöken, bl.a. av blodtryck och gånghastighet i vanlig takt. Skattningsskalorna Mini-Mental State Examination (MMSE) och Barthel Activities in daily living (ADL) index användes för att skatta kognitiv funktion respektive hjälpbehov i dagliga aktiviteter. Deltagarna delades in i två gånghastighetsgrupper. Personer med högre gånghastighet (minst 0,5 m/s) utgjorde en grupp. I den andra gruppen var personer med lägre gånghastighet (under 0,5 m/s) och de som inte klarade av att genomföra testet på grund av bestående begränsningar av gångfunktionen. Deltagarna grupperades också med avseende på olika grader av kognitiv svikt. Gruppindelningen baserades på MMSE-poäng; mycket svår kognitiv svikt (0-10 poäng), svår kognitiv svikt (11-17 poäng) och mild kognitiv svikt (18-23 poäng). Deltagare utan kognitiv svikt utgjorde en egen grupp (24-30 poäng). Deltagarna delades även in i grupper med och utan hjälpbehov i dagliga aktiviteter, baserat på Barthel ADL index (under 20 respektive 20). Blodtrycksförändring observerades över tiden mellan två Umeå85+/GERDA-insamlingar, vilket var 5 år. Dödsdatum och datum för stroke inhämtades från dödsbevis, befolkningsregister, journaler och sjukvårdens diagnoskodsregister i upp till 5 år. Frågeställningarna utreddes med hjälp av statistiska metoder, baserat på materialet från Umeå85+/GERDA. Sambanden prövades med avseende på störfaktorer och skillnader mellan grupper. Resultat: Förändringar av det systoliska blodtrycket undersöktes bland 297 deltagare. I genomsnitt sjönk blodtrycket med 2,6 mm Hg per år. För nästan två tredjedelar (62%) av deltagarna sjönk blodtrycket med minst 5 mm Hg på 5 år. Ungefär en fjärdedel (26%) hade minst 5 mm Hg stigande blodtryck på 5 år. Ett antal faktorer var förenade med förändring av det systoliska blodtrycket över 5 år, oberoende av varandra. Sjunkande systoliskt blodtryck var förenat med ett högre begynnelseblodtryck, senare undersökningsår, att ha antidepressiv behandling, att få en hjärtinfarkt, att påbörja läkemedels-behandling med diuretika eller få ökat hjälpbehov i dagliga aktiviteter. Man vet ännu inte vad som är orsak och verkan i dessa samband. Frågeställningen om olika blodtrycksnivåer är förenade med ökad risk för tidig död undersöktes i ett urval av 806 deltagare. Inom 5 år avled nästan två tredjedelar (61%) av deltagarna. Risken för tidig död var mindre bland deltagare med högre blodtryck, jämfört med dem som hade lägre blodtryck. Största skillnaden uppmättes mellan deltagare med minst 165 mm Hg i systoliskt blodtryck, där risken var halverad, jämfört med dem som hade 125 mm Hg eller lägre. Detta samband verkar bero på störfaktorer, främst sjukdomar, som både orsakar lågt blodtryck och den ökade risken för tidig död. Gånghastighetsgrupperna utgjordes av 312 deltagare med högre gånghastighet och 433 med lägre gånghastighet, varav 136 inte kunde genomföra mätningen på grund av bestående begränsning av gångfunktionen. Sambandet mellan blodtryck och risken att dö inom 5 år verkade skilja sig mellan gånghastighetsgrupperna. Gruppen med lägre gånghastighet uppvisade samma samband som hela urvalet och hade ökad risk för tidig död med lägre blodtryck. Även här verkade sambandet förklaras av störfaktorer. Personer med högre gånghastighet uppvisade ett annat samband, där högre systoliskt blodtryck på minst 165 mm Hg var förenat med en fördubblad risk för tidig död, jämfört med 126-139 mm Hg. Högre diastoliskt blodtryck på över 80 mm Hg var också förenat med ökad risk för tidig död, jämfört med 75-80 mm Hg. Sambandet berodde inte på störfaktorer. Grupperna med svår, måttlig och mild kognitiv svikt innehöll 118, 166 och 289 deltagare vardera. Gruppen utan kognitiv svikt innehöll 542 deltagare. Dessa grupper verkade också skilja sig något med avseende på sambandet mellan blodtryck och risken för tidig död, men skillnaderna var inte statistiskt säkerställda. Särskilt gruppen med mycket svår kognitiv svikt uppvisade ett annorlunda samband mellan systoliskt blodtryck och risken för tidig död, jämfört med övriga deltagare. Bland dessa deltagare var risken för tidig död mer än fyrdubblad med höga blodtryck på minst 165 mm Hg, jämfört med 126-139 mm Hg. De med blodtryck 125 mm Hg eller lägre hade dubbelt så hög risk för tidig död, jämfört med 126-139 mm Hg. Dessa samband var oberoende av störfaktorer. Frågeställningen om strokerisk med högt blodtryck utreddes i ett urval av 955 deltagare. Inom 5 år fick 94 deltagare en stroke, vilket motsvarar en av tio. Högre blodtryck var förenat med ökad risk för stroke, jämfört med lägre blodtryck. Risken att få en stroke inom 5 år var fördubblad bland deltagare med högt systolisk blodtryck på minst 160 mm Hg, jämfört med under 140 mm Hg, eller med höga diastoliska blodtryck på minst 90 mm Hg, jämfört med under 90 mm Hg. Sambanden var oberoende av en mängd andra riskfaktorer. Strokerisken med högt blodtryck verkade inte påverkas av gånghastigheten, den kognitiva nivån, eller hjälpbehovet i dagliga aktiviteter. Slutsatser: Blodtrycket verkar sjunka hos de flesta i mycket hög ålder. Sjunkande systoliskt blodtryck kan till stor del förklaras av högre begynnelseblodtryck, senare undersökningsår, att ha antidepressiv läkemedelsbehandling, att få en hjärtinfarkt, att påbörja läkemedels-behandling med diuretika eller få ökat hjälpbehov i dagliga aktiviteter. Lågt blodtryck verkar i mycket hög ålder vara ett tecken på olika underliggande sjukdomsprocesser, som ökar risken att dö inom 5 år. Detta samband verkar särskilt gälla personer med lägre gånghastighet, vilket kan vara ett tecken på sämre hälsa. Högt blodtryck verkar endast vara förenat med ökad risk för tidig död i särskilda grupper, som kan utmärkas av högre gånghastighet eller mycket svår kognitiv svikt. Även lågt systoliskt blodtryck kan vara förenat med ökad risk för tidig död bland personer med mycket svår kognitiv svikt. I dessa grupper kan sambandet vara oberoende av störfaktorer. Högre blodtryck verkar vara förenat med ökad risk för stroke i mycket hög ålder, oberoende av en mängd andra sjukdomstillstånd. Det finns sannolikt en gräns för hur lågt blodtryck som är gynnsamt med avseende på strokerisken, men det är ännu inte klarlagt var den gränsen går. Sambandet mellan högt blodtryck och strokerisk verkar inte skilja sig mellan grupper med olika hög gånghastighet, kognitiv nivå, eller hjälpbehov i dagliga aktiviteter. Dessa fynd kan bidra till en bättre förståelse för blodtrycksförändring, risker med högt och lågt blodtryck i mycket hög ålder samt hälsotillståndets betydelse för dessa risker.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-128713 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Weidung, Bodil |
| Publisher | Umeå universitet, Geriatrik, Umeå : Umeå universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Umeå University medical dissertations, 0346-6612 ; 1868 |
Page generated in 0.0031 seconds