Stora mängder receptbelagda- och receptfria läkemedel brukas årligen. Farmaceutiska föreningar såsom exempelvis preventivmedel, antibiotikum och smärtstillande läkemedel når reningsverk via urin och fekalier. Traditionella reningsverk saknar förmågan att helt reducera dessa föreningar och de släpps ut via det utgående vattnet till en recipient där de kan medföra en negativ påverkan i miljön. Duvbackens reningsverk i Gävle har en traditionell uppbyggnad och det behandlade spillvattnet släpps ut i Inre Fjärden. Syftet med denna studie är att utifrån Duvbackens avloppsreningsverks förhållanden föreslå en rekommenderad kompletterande reningsmetod för att reducera läkemedelsrester ifrån spillvattnet. För att kunna föreslå en kompletterande reningsmetod har en provtagning efter läkemedelssubstanser på det inkommande och det utgående spillvattnet genomförts i Duvbackens reningsverk. Detta för att se vilka substanser reningsverket reducerar och vilka som släpps ut i Inre Fjärden. En litteraturstudie har genomförts där aktivt kol och ozons reduktionsförmåga av läkemedelsrester granskats, samt vart i reningsverket de bör implementeras. Kostnader av aktivt kol och ozon har ställs i förhållande till varandra genom en ekonomisk undersökning. Duvbackens reningsverk är dimensionerat för 100 000 personekvivalenter och är beläget mellan stadsdelarna Brynäs och Bomhus i Gävle. Reningsverket använder sig av mekanisk, biologisk och vid behov kemisk rening. Resultaten från provtagningen visade att av de 22 läkemedelssubstanser vilka granskats reducerades sex substanser med mindre än 45 % och två substanser fick en förhöjd halt efter de passerat Duvbackens reningsverk. Både ozon och aktivt kol har i tidigare pilotförsök visat god förmåga att reducera läkemedelssubstanser från avloppsvatten. Variation av reduktionsgrader har visats bero på kolförbrukning och dosering av ozon. En skillnad mellan de kompletterande reningsmetoderna är att aktivt kols reduktionsförmåga försämras med tiden medan ozon har en mer konstant reduktion av läkemedelssubstanser. Ozon bör implementeras efter slutsedimenteringen följt av ett sandfilter för att reducera reaktiva biprodukter. Vid användning av aktivt kol bör reningsmetoden implementeras efter slutsedimenteringen, då det är av stor vikt att spillvattnet inte har för höga halter av suspenderade ämnen som mättar kolet. När aktivt kol och ozons kostnader jämförts under samma förhållanden har aktivt kol visats vara marginellt dyrare. Energikostnader utgör de stora kostnaderna för ozonrening medan kolförbrukningen visats utgöra den stora kostnaden för rening med aktivt kol. / Large amounts of prescription- and non-prescription pharmaceutical drugs are used annually. Pharmaceutical compounds such as contraception, antibiotics and analgesic drugs end up in sewage treatment plants via urine and feces. The traditional sewage treatment plant lacks the ability to completely reduce pharmaceutical compounds and they are emitted via efflux to a recipient, where they can have a negative impact on the environment. The sewage treatment plant Duvbacken in Gävle has a traditional structure and the treated effluent end up in Inre Fjärden. The purpose of this study is to recommend a complementary treatment method to reduce pharmaceutical compounds based on the sewage treatment plant Duvbacken’s circumstances. In order to recommend a complementary treatment method samples of the incoming and outgoing efflux have been tested for pharmaceutical substances. The samples were taken to see what substances the sewage treatment plant reduces and what substances end up in Inre Fjärden. A literature review was conducted to examine activated carbon and ozone’s ability to reduce pharmaceutical compounds, it also researched where the treatment methods should be implemented. An economical investigation was done to show the costs for activated carbon and ozone in relation to each other. The sewage treatment plant Duvbacken in Gävle is constructed for 100 000 persons and is located between the suburban areas Brynäs and Bomhus. The sewage treatment plant uses mechanical, biological and if necessary chemical treatment. The results from the samples of the 22 substances that were examined showed that six pharmaceuticals were reduced by less than 45 % and two substances had an increased concentration after treatment in the sewage treatment plant. Both ozone and activated carbon have in previous studies shown good ability to reduce pharmaceutical substances from the municipal efflux. Variations in the ability to reduce pharmaceuticals depends on carbon consumption and ozone dosage. One difference between the complementary treatment methods are that activated carbons ability to reduce pharmaceuticals decreases with time, while ozone has a more constant reduction. Ozone should be implemented after the traditional treatment followed by a sand filter to reduce reactive byproducts. Activated carbon should also be implemented after the traditional treatment due to an efflux with high content of suspended substances can saturate the carbon. When the costs of activated carbon and ozone are compared under the same circumstances it has been shown that activated carbon is marginally more expensive. The energy use represents the major costs for ozone treatment while carbon consumption has shown to be the major cost for activated carbon.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-21716 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Högner, Erik, Lindgren, Joakim |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Högskolan i Gävle, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.003 seconds