Nyanlända elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjälp av intervjuer med nyanlända elever och skolpersonal är det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlända elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet är även att se i vilken utsträckning skolorna tillämpar och strävar efter att leva upp till lagen om ”En skola för alla” (”likvärdig utbildning”). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlända eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning. Där var slutsatsen att skolorna inte uppfyller lagen om "en skola för alla" som innefattar principen om rätten till "likvärdig utbildning". Strävan med denna rapport har varit att bygga upp en förklaringsmodell till varför de nyanlända eleverna som grupp presterar sämre gentemot deras klasskamrater. Förklaringsmodellen utgår från Bourdieus (1999) teorier om kapital (symboliskt- och ekonomiskt kapital) och dess effekt på en elevs inkludering (skolframgång). Dahlstedt och Hertzbergs (2007) begrepp ”Den sociala reproduktionens logik” och ”social exkludering” samt Skidmores (2004) teori om att det finns tre paradigmer på inlärningssvårigheter (”psykomedicinska synen”, ”sociologiska synsättet” och "organisatoriska”) har använts för att stödja rapportens teori om att kapitaltillgång är starkt förknippat till skolprestation. Majoriteten av informanter från de intervjuade skolorna ansåg att lärarkåren i skolan tar sitt ansvar och gör det bästa de kan med de allt för begränsade resurserna som de har tillgång till, där inkluderingsprinciperna präglar dess tillämpning. Alla informanter från de intervjuade skolorna ansåg att deras skola varken lever upp till ”en skola för alla” lagen inklusive principen om ”likvärdighet”. De strävar efter att leva upp till skollagen men bristen på ekonomiska- och mänskliga resurserna lägger alltför stora hinder i vägen. En röd tråd genom alla intervjuer var språkets betydelse och hur viktigt de nyanlända elevernas sociala nätverk var för utveckling av det svenska språket. Avsaknaden av begrepp, erfarenheter och brister i det svenska språket medför att de nyanlända eleverna inte har samma möjlighet till att kunna prestera och innhämta information i undervisningen i samma utsträckning som de etniskt svenska eleverna. Vidare framkom det att de ekonomiska kapitalen spelade en avgörande roll för den nyanlända elevens integrationsprocess. Detta då tillgången till ekonomiskt kapital gör att det lättare för dem att inskaffa sig socialt kapital och på så sätt få det kulturella kapitalet på köpet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-71427 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Shnino, Darin |
| Publisher | Umeå universitet, Pedagogiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds