For decades, the relationship between journalists and PR representatives has been found to be a difficult one, due to a lot of economic and professional pressure on journalists, and PR agents trying to push their agenda. Digitalization has brought many new tools into the game and one of them is turning this relationship around: Media Catching. Such services put the power back into the hands of journalists and other content creators, by giving them the opportunity of crowdsourcing sources for their specific stories by sending out a request to a big pool of sources including PR agents, entrepreneurs, experts etc. While such services are growing in the US, they are not established in Sweden yet. Hence, this study looks at two questions: (1) How should a media catching service in Sweden be designed, in order to meet the requirements of the Swedish media and PR landscape? (2) For which different target groups within the Media and PR landscape could this service be beneficial? To find answers, this research conducted qualitative interviews with three representatives of the Swedish media and five PR agents and/or entrepreneurs. Literature research, previous studies and a benchmark analysis of media catching services delivered further insights. In terms of designing a media catching service, the results showed that it should allow journalists to choose whether they want to be contacted via mail, phone or social media; it should send out requests via mail; different Facebook integrations are discussed due to its big popularity; it should include an option for users to gather the contacts they made through the service; the question whether it should offer an online community should further be investigated; Users should be given personalization and targeting options so that sources can choose how often and which media requests they want to receive, and so that content creators can send their requests to their specific target group. At least four different user groups were found that could benefit of a media catching service in Sweden. Due to their different demands, knowledge and target groups the media catching service should either focus only on two of these groups or offer enough targeting and personalization options to make it successful for all of them. Finally, it is important to ensure quality on a media catching platform which can be achieved through different steps, like offering trainings for the users or implementing different control functions. Hence, when establishing a media catching service in Sweden, all of the above mentioned findings can serve as a guideline for designing it and for understanding which groups could be targeted with it to create a user base. / Sedan årtionden tillbaka har förhållandet mellan journalister och PR-representanter visat sig vara problematiskt, på grund av en både större ekonomisk och professionell press på journalister samt att PR-agenter trycker på att få igenom sin egen agenda. Digitaliseringen har medfört många nya verktyg och förhållningssätt, och speciellt ett kan skifta den här balansen: Media Catching. Sådana tjänster ger tillbaka makten till journalister och andra innehållsskapare, genom att ge dem möjligheten att använda? crowdsourcing källor för deras specifika berättelser genom att skicka ut en förfrågan till en stor grupp av källor inklusive kommunikatörer, entreprenörer, experter mm. Även om sådana tjänster växer i USA har de inte blivit etablerade i Sverige ännu. Denna studie fokuserar därför på två frågor: (1) Hur ska en media catching-tjänst i Sverige utformas för att svara mot förutsättningarna i svenska medier och PR- landskap? (2) Vilka målgrupper inom media och PR skulle dra fördel av denna tjänst? För att svara på detta genomfördes kvalitativa intervjuer med tre företrädare för svenska medier och fem PR-agenter och / eller företagare. Litteratursökning, tidigare studier och ett benchmark analys av media catching -tjänster resulterade i vidare insikter. När det gäller att utforma en media catching-tjänst, visade resultaten att den bör tillåta journalister att välja om de vill bli kontaktade via e-post, telefon eller sociala medier; Den bör skicka ut förfrågningar via e-post; olika sammankopplingar via Facebook diskuteras på grund av sin höga popularitet; den bör innehålla en möjlighet för användare att samla kontakterna de får via tjänsten; frågan om den bör erbjuda en online community bör vidare undersökas; Användarna bör ges anpassningsmöjligheter för egna preferenser så att källor kan välja hur ofta och vilka mediaförfrågningar de vill ta emot, och så att innehållsskapare kan skicka sina ansökningar till deras specifika målgrupp. Minst fyra olika användargrupper hittades som skulle kunna dra nytta av en media catching tjänst i Sverige. På grund av deras olika behov, kunskap och målgrupp borde media fånga tjänsten antingen bara fokusera på två av dessa grupper eller erbjuda tillräckligt med inriktning och personaliseringsalternativ för att göra den framgångsrik för alla fyra. Slutligen är det viktigt att säkerställa kvaliteten på en media catching plattform vilket kan uppnås genom olika steg, som att erbjuda utbildningar för användarna eller att genomföra olika styrfunktioner. Därav, vid upprättandet av en media catching tjänst i Sverige, samtliga ovannämnda resultat kan tjäna som en riktlinje för att utforma tjänsten och för att förstå vilka grupper som skulle kunna utformas med den för att skapa en användarbas.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-193782 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Gruszka, Johanna |
| Publisher | KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0054 seconds