Bakgrund Varje år drabbas 17 miljoner människor av stroke, varav cirka 5 miljoner blir handikappade livet ut och behöver vård från bland annat anhöriga. Att vara anhörig till en strokedrabbad innebär ofta en stressig situation med både fysiska och psykiska konsekvenser. Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva erfarenheter av att vara anhörig till en närstående som drabbats av stroke som bor och vårdas hemma. Metod En litteraturstudie gjord med åtta kvalitativa studier. Sökningar har genomförts i Cinahl och Scopus. Studierna har blivit granskade, analyserade och har ställts samman till ett resultat. Resultat Resultatet presenterades i fem kategorier och 13 underkategorier och visar många beskrivningar av känslor och krav som tyngde anhöriga och påverkade deras hälsa både fysiskt och psykiskt. Förändrade relationer, mötet med vården och anpassningen till en ny vardag var något som anhöriga kämpade med. Konklusion Litteraturstudien visar att anhöriga kan ha stora behov av stöd och information för att kunna klara av vårdarrollen. Genom att arbeta utifrån familjefokuserad omvårdnad kan anhörigas behov och styrkor lyftas fram. Ytterligare forskning på anhöriga till närstående som drabbats av stroke utifrån ett genusperspektiv skulle vara intressant, bland annat eftersom den största delen anhörigvårdare är kvinnor. / Background Each year 17 million people suffer stroke worldwide, of these nearly 5 million are permanently disabled and in need of care from relatives among others. Being a relative of a stroke victim often means a stressful situation with both physical and psychological consequences. Aim The purpose of this study was to describe the experiences of being a relative of a stroke victim living and cared for at home. Method A literature study with eight qualitative studies. Searches have been made inCinahl and Scopus. The studies have been reviewed, analyzed and compiled. Result The results were presented in five main categories and 13 subcategories. The relatives described many emotions and demands, which affected their health both physically and mentally. They struggled with changed relationships, the health care and adjustment to a new living. Conclusion This study shows that to be able to handle the caring role relatives may have a big need for support and information. The relatives’ needs and strengths can be highlighted by working from the basis of family-focused care. More research on relatives of a stroke victim from a gender perspective would be interesting, for instance since most caregivers are women.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-130962 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Jonsson, Ellinor, Karlsson, Sara |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds