<p>Syftet med denna uppsats är att analysera tre utvalda reformer i arbetslöshetsförsäkringen som genomförts under våren 2007. De tre reformer som avses är; sänkningen av taket i försäkringen, införandet av en nedtrappning i ersättningsnivån och borttagandet av möjligheten till förlängd ersättningsperiod. Med hjälp av en teoretisk modell uppskattar vi effekterna på individernas beteende. Vår huvudslutsats är att de utvalda reformerna har minskat nyttan av att vara arbetslös. Det ger en positiv effekt på utflödet ur arbetslöshet till arbete. Samtidigt uppstår en negativ effekt eftersom det blir mindre attraktivt att kvalificera till en försämrad försäkring genom att ta ett arbete. Utifrån teorin kan vi inte säga vilken av dessa effekter som dominerar men om vi tittar på tidigare empiriska studier torde de positiva effekterna dominera och därför bör utflödet ur arbetslöshet till arbete öka till följd av dessa förändringar.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:uu-8557 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Höij, Johan, Martinelle, Markus |
| Publisher | Uppsala University, Department of Economics, Uppsala University, Department of Economics, Uppsala : Nationalekonomiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0019 seconds