Varje år stiger dödssiffran orsakad av det cancerframkallade ämnet asbest trots att det totalförbjöds i Sverige år 1982. Exponeringsrisken av asbesthaltigt material är för dem som arbetar inom byggbranschen fortfarande stor. De mest utsatta yrkesklasserna är rivnings- och reparationsarbetare. Mängden asbest som finns kvar i svenska byggnader beräknas vara omkring 400 000 ton, vilket innebär fortsatt stora risker för byggnadsarbetarna. Kombinerat med de kvarvarande asbestmängderna sker ett pågående generationsskifte i byggbranschen. Den äldre generationen med erfarenhet och kunskap om ämnet ersätts nu med en ny generation vars kunskap om det farliga ämnet asbest är bristfällig. Sverige var det första landet i världen att förbjuda materialet asbest. Idag finns tydliga lagar och regler för hur asbest ska hanteras och saneras på ett korrekt sätt. För att få sanera asbest med hjälp av ett företag krävs det att saneringspersonalen har genomgått specifika utbildningar. En sanering består av flera avancerade steg och är en tidskrävande process. Hårda krav finns på utrustning, avspärrningar och avfallshantering för att undvika asbestexponering. Spridning av asbestdamm skulle riskera att drabba omgivande yrkesgrupper. Den fortsatta dödssiffran bevisar att det idag fortfarande brister i hanteringen av asbest. För att undersöka detta kommer pågående saneringsprocesser att iakttas på Läroverket 1 i Umeå och jämföras med hur en saneringsprocess går till i teorin. De saneringsprocesser som utförts på Läroverket 1 var noggranna och korrekt utförda enligt teorins alla regler. Det krävdes omfattande utrustning, kunnighet och noggrannhet för att undvika asbesthaltig dammspridning till omkringliggande lokaler och yrkesgrupper. Resultatet från projektet visar på att inga nämnvärda brister kunde identifieras under saneringarna, men det fanns andra delar som kommunikation och hanteringen av asbest som gick att förbättra. De förundersökningar som gjorts för att påvisa förekomst av asbest var även bristfälliga. Många platser som innehöll asbest testades aldrig och en del platser som testades negativt visade sig senare innehålla asbest. En stor omfattande brist som inte ska få ske då förundersökningen är något av det viktigaste. Den säkerställer vilka områden som måste saneras innan påbörjad byggstart och skapar därigenom en säker arbetsmiljö för alla yrkesgrupper. Saneringsmetoden som användes på Läroverket 1 var förlegad vilket dem är över stora delar av Sverige. Andra länder som England har utvecklat effektivare metoder som sänker exponeringsnivåerna av asbestdamm markant. Valet av saneringsmetod är något som borde tagits på större allvar för att kunna skapa en säkrare arbetsmiljö för saneringspersonal och övriga yrkesgrupper på projektet. Slutsatsen från denna studie visar att saneringsprocessen utförs enligt Svenska lagar och regler på projektet men att kommunikationen, förundersökningarna och val av saneringsmetod var bristfälliga. En lösning kan vara att Arbetsmiljöverket inför krav kring dessa områden. Att varje förundersökning måste uppnå en godkänd standard samt att metodvalet skall anpassas efter varje individuell sanering. Allt för att skapa en säkrare arbetsmiljö på byggarbetsplatsen. / Each year, the number of deaths caused by the cancerous substance asbestos increases, even though it was banned in Sweden in 1982. The risk of exposure from materials containing asbestos to the workers in the building trade continues to be high. The most exposed categories are demolition and repair workers. The amount of asbestos still remaining in Swedish buildings is estimated to be around 400 000 tons, which continues to put the construction workers at risk. In addition to the remaining asbestos, there is an ongoing generational renewal in the building trade. The older generation with experience and knowledge on the substance is being replaced with a new and enthusiastic generation whose knowledge on dangerous substance of asbestos is lacking. Sweden was the first country in the world to ban asbestos. At present, there are laws and regulations on how asbestos should be correctly handled and disposed of. To be able decontaminate buildings of asbestos commercially, the personnel must have completed specific educational programs. An asbestos decontamination consist of several advanced stages and is a time consuming process. There are strict demands on equipment, barriers and waste management in order to avoid exposure to asbestos. The dispersal of asbestos dust would affect surrounding categories of workers. Despite the laws and regulations, there are still inadequacies in the handling of asbestos. To investigate the scope of the deficiencies, current asbestos decontamination procedures at Läroverket 1 in Umeå will be observed and compared to the theoretical decontamination procedure. The decontamination procedure performed at Läroverket 1 was meticulously and correctly performed according to the theory. It required extensive equipment, knowledge and carefulness to avoid dispersing asbestos dust to surrounding areas and personnel categories. No deficiencies of note could be identified during the decontamination procedure, but there are other other parts of the asbestos handling which could be improved. The investigations which were undertaken to prove the existence of asbestos were insufficient. Places which contained asbestos were missed altogether, and places which were deemed to not contain asbestos during testing were subsequently found to contain asbestos. This is a large deficiency which can not be allowed, since the investigation before decontamination is crucial to ensure that no workers are exposed to asbestos during construction. The methods used for decontamination are obsolete, which is true for large parts of Sweden. In comparison to e.g. UK, where research efforts have resulted in better decontamination procedures, the levels of exposure to asbestos dust are significantly higher in Sweden. The choice of decontamination method is something that needs to be seriously considered in order to improve the working environment for decontamination crews and other personnel categories. The personnel performed the decontamination according to applicable Swedish law and regulation, but the investigations performed to determine areas containing asbestos and choice of decontamination methods are inadequate. To remedy this, higher demands must be placed on the safe working environment of the personnel.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-149477 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Jansson, Madeleine |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds