<p><strong><p>The <em>Enterococcus genus consists of natural members of the gastrointestinal tract but they are also opportunistic pathogens. They are a common cause of urinary tract infections but can also cause sepsis and other infections. <em>Enterococcus faecalis and <em>Enterococcus faecium are the most abundant in clinical specimens. Enterococci are a leading cause of nosocomial infections and they have developed resistance against a number of antibiotics e.g. vancomycin. <em>E. faecalis V583 was the first vancomycin resistant isolate reported in the U.S. Movable genetic elements such as pathogenicity islands, PAI, are important for bacterial evolution. PAI:s are large chromosomal fragments mostly seen in pathogenic strains and carry regions such as transposons and insertion elements along with virulence factors and transfer genes. A PAI has been detected in the chromosome of <em>E. faecalis. Excision of PAI:s has been studied for uropathogenic <em>E. coli and frequencies of 10-5 and 10-6 have been reported. In this study the excision rate and excision patterns of <em>E. faecalis V583 was studied using the counterselectable marker <em>pheS*, causing <em>p-Cl-phe sensitivity, and a chloramphenicol resistance gene, <em>cat, inserted at two different positions of the PAI and selecting for excisions by growth on <em>p-Cl-phe. Excision rates of 10-6 and 10-8 were seen based on the <em>p-Cl-phe resistance and chloramphenicol sensitivity. Mutation rate in the <em>pheS* gene was high compared to excision rate which made the method difficult to work with. No obvious excision patterns were detected but the excisions seemed to be limited to the close surroundings of the <em>pheS*/cat insertion. </em></em></em></em></em></em></em></em></em></em></em></em></em></em></p></strong></p> / <p>Bakterier finns överallt i vår omgivning och hos oss människor, exempelvis på huden och i vår mag-tarmkanal. Flertalet av dessa är apatogena, d.v.s. orsakar inte sjukdom. Vissa normalt goda bakterier kan dock orsaka sjukdom när de hamnar på fel plats och får tillfälle att orsaka sjukdom s.k. opportunistiska patogener. Ett exempel på detta är bakterien</p><p>Genetiska egenskaper hos såväl människor som bakterier styrs av arvsmassan, DNA. Hos människor är arvsmassan samlad i 46 kromosomer medan bakterier har en. På senare år har vi lärt oss hur man kan klippa och klistra i exempelvis bakteriers DNA för att introducera egenskaper eller ta bort. Detta används inom forskning för att studera t.ex. bakteriers förmåga att orsaka sjukdom eller anpassning till sin omgivning. Bakterier är mycket duktiga på just anpassning vilket beror på deras förmåga att snabbt förändra sitt DNA ofta genom utbyte med andra bakterier, detta kan bl.a. leda till utveckling av antibiotikaresistens eller nyvunnen förmåga att orsaka sjukdom. Största delen av en bakteries arvsmassa består av konserverade regioner medan andra är mycket föränderliga exempelvis s.k. isertions element, tansposoner och patogenicitetsöar, som har visat sig kunna lämna kromosomen via excision. En patogenicitetsö har hittas hos</p><p>I den här studien klistras en gen in i patogenicitetsön hos</p><p>Bakteriekloner där excision förekommit erhölls och excisionsfrekvensen bestämdes till 10</p><p>bakterier. Inga kloner där hela patogenicitetsön lämnat kromosomen kunde detekteras, dock visade det sig att områden precis intill området där genen klistrats in hade försvunnit. Inga tydliga excisionsmönster kunde bestämmas. En hög frekvens av mutationer i den insatta genen gjorde metoden svår att arbeta med.</p><p><em>Enterococcus faecalis som finns i mag-tarmkanalen hos friska människor men som när den hamnar på fel plats kan orsaka bl.a. urinvägsinfektion, sårinfektioner och i svåra fall blodförgiftning, s.k. sepsis. <em>E. faecalis. Patogenicitetsöar är delar av kromosomen som ofta innehåller virulensfaktorer, som gör bakterien patogen och hos vissa bakterier har man påvisat gener för antibiotikaresistens på sådana öar. <em>E. faecalis som gör att bakterien inte kan växa på ett speciellt selektivt media. Detta gör det möjligt att välja bakterier där ön lämnat kromosomen för vidare studier och en excisionsfrekvens bestämmas. -6 till 10-8. Detta är låga frekvenser jämfört med vad man kommit fram till hos andra 3 </em></em></em></p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hik-2388 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Bergdahl, Maria |
| Publisher | University of Kalmar, School of Pure and Applied Natural Sciences |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0018 seconds