Enligt beslut i riksdagen ska FN:s konvention om barns rättigheter ges ställning som svensk lag 1 januari 2020. Tidigare forskning visar att det råder en oenighet om huruvida en inkorporering av barnkonventionen som lag är bra eller inte. Syftet med studien var att undersöka vad olika professioner som jobbar med barn och unga har för inställning till att barnkonventionen inkorporeras till svensk lag, synen på barnets roll samt vilka utmaningar de upplever finns när det gäller att följa barnkonventionen. Studien är kvalitativ och grundar sig på sex intervjuer med olika professioner som arbetar med barn och unga. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemteori och socialkonstruktivism. Ur intervjuerna framkom tre teman: En förändringsprocess, rättighetsbärare i beroendeställning och tillämpningens komplexitet. Studien visar att en inkorporering av barnkonventionen är en förändringsprocess där professionerna har en positiv inställning till att stärka barns rättigheter men åsikterna kring om barnkonventionen som lag är det bästa tillvägagångssättet är tudelade. Barnet ses som en rättighetsbärare samtidigt som det befinner sig i en beroendeställning i ett vuxenorienterat samhälle. Att följa barnkonventionen är en komplex utmaning där samverkan mellan lagstiftning, myndigheter och samhället behöver förstärkas för att tillgodose barns rättigheter. Sammantaget visar studien att barnet har en central roll som rättighetsbärare där en förändringsprocess är nödvändig samtidigt som tillämpningen är komplex då barnet hamnar i en beroendeställning gentemot vuxna, myndigheter, lagstiftning och samhället. / The Swedish government decided to introduce the UN Convention on the Rights of the Child (CRC) into Swedish law on January 1, 2020. Previous research shows different opinions about turning CRC into Swedish law. The purpose of the study was to investigate different professions’, who are working with children and adolescents, opinions of incorporating CRC into Swedish law, their view of the child’s role as well as challenges they see with complying with CRC. The study is qualitative and is based on six interviews with different professions working with children and adolescents. The theoretical basis of the study is system theory and social constructivism. The study's analysis resulted in three themes: Process of change, rights carrier in deprivation and complexity of application. The study shows that an incorporating of CRC is a process of change there professional´s have a positive attitude towards strengthening children's rights, but their views on whether CRC as a law is the best approach or not are unclear. The child is seen as a rights carrier while it is in a deprivation position in an adult-oriented society. Adhering to CRC is a complex challenge in where cooperation between law, government and society needs to be strengthened to accommodate children's rights. Overall, the study shows that the child has a central role as a rights carrier, where a change process is necessary while the application is complex when the child is in a state of dependence towards adults, authorities, legislation and society.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-71455 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Lundin, Daniela, Larsson, Amanda |
| Publisher | Karlstads universitet, Karlstads universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0076 seconds