Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares perspektiv på förskolegården som lärmiljö, vilka möjligheter eller begränsningar de uppfattar finns samt vilken betydelse de upplever att förskolegården som lärmiljö har för barns lärande. Det empiriska materialet i studien har samlats in genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där fyra förskollärare från två olika kommuner har deltagit. En kvalitativ forskningsmetod har använts där inspelade intervjuer genomförts och därefter transkriberats. De teoretiska utgångspunkterna i analysen av empirin är utifrån Säljös (2014) perspektiv på det sociokulturella perspektivet där begreppen kommunikation, samspel, fysiska artefakter och mediering är i fokus. Utifrån våra frågeställningar visar resultatet i förskollärares berättelser att de lyfter fram sin egen roll som den mest betydelsefulla faktorn för att barns lärande ska gynnas och synliggöras i mötet med det material som finns på förskolegården. Förskollärare lyfter också fram att delaktighet, lyhördhet och kreativitet kan ge barn möjlighet att erfara och lära i samspel och kommunikation med fysiska artefakter. Det framkommer också att hur delaktiga och aktiva förskollärare är på förskolegården kan möjligtvis bero på antalet barn.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-66680 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Jörgensen, Josefine, Lindblad, Jessica |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds