Return to search

Lus genom finkammen : Lärares möjligheter och hinder att upptäcka elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter

Syftet med studien är att undersöka hur tillförlitliga och likvärdiga lärares bedömningar är enligt läsutvecklingsschemat LUS. Detta görs genom att jämföra elevers resultat på normerade lästest som mäter olika dimensioner i läsningen med lärarnas bedömningar enligt LUS. För att bedöma vilka möjligheter och hinder lärare har att upptäcka elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter jämförs teoribakgrunden i LUS, dvs. ULL-projektet 1977-1981, med vad Konsensusprojektet 2001-2006 kommit fram till, vars ambition är att skapa samstämmighet, om vilka förutsättningar som spelar roll för en god läsutveckling. Studien är förankrad både i den kvantitativa och kvalitativa forskningen då en del av studien är baserad på normerade test och en del av studien är baserad på semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar en intressant spännvidd mellan elever bedömda i luspunkt 14 och luspunkt 18a, då elever i luspunkt 14 har fler rätt på ett antal tester än elever bedömda i luspunkt 18a. Luspunkt 18a är också intressant då den förutsätter att alla elever blir bokslukare dvs. läser frivilligt och gärna medan forskning visar att alla elever inte blir bokslukare enligt kriteriet för luspunkt 18a. När elever inte utvecklar sin läsning som förväntat bör skolan så tidigt som möjligt utreda vad som kan vara hinder i läsutvecklingen. Läsning har sin grund i formeln Läsning = Avkodning x Förståelse x Motivation och forskning säger att olika orsaker till läs- och skrivsvårigheter kräver olika specialpedagogiska insatser. Därför är det viktigt att förstå vad som hindrar i läsutvecklingen samt utvärdera ifall insatta åtgärder haft avsedd effekt. Mina avslutande reflektioner är att det också kan vara av avgörande betydelse att ”lusläsa” både kartläggningsmaterial och manualer till test för att försäkra sig om materialets tillförlitlighet, för den enskilde individens möjligheter till en positiv läsutveckling. Att tidigt upptäcka hinder i läsutvecklingen är angeläget för att kunna ge adekvat stöd och för att ge eleven möjlighet att behålla sin positiva självbild och lust att lära.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-2411
Date January 2009
CreatorsElofsson, Anne-Lie
PublisherVäxjö universitet, Institutionen för pedagogik
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0017 seconds