Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella arbetade med diagnosen ADHD i samband med en beroendeproblematik samt vad som kunde förbättras i arbetet med denna målgrupp. Studien utgick ifrån fyra intervjuer med professionella som arbetade för att hjälpa personer med deras beroendeproblematik. Fokuset med studien har legat på intervjupersonernas egna åsikter om hur en ADHD diagnos eller uppfattad ADHD problematik hos en brukare kunde påverka deras hjälpande arbete i beroendevården, samt hur arbetet kunde förbättras. Studiens metod baserades på fyra kvalitativa intervjuer med professionella från olika delar av landet och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Studien analyserade beroende genom den biomedicinska teorin samt symtomteorin. Slutsatser från studien var att intervjupersonerna tog en ADHD diagnos i beaktning när de arbetade trots att det inte fanns någon specifik riktlinje för hur arbetet skulle se ut. Intervjupersonerna arbetade också aktivt för att göra vården så anpassad som möjligt för denna målgrupp, bland annat genom att vara flexibel angående tid, plats och sessions längder. Vidare slutsatser handlade om att de mest effektiva förändringarna för att förbättra vården enligt intervjupersonerna var mer flexibla verksamheter, ökad samverkan mellan olika professioner samt bättre uppföljningsarbete för att minimera risken för återfall.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-201857 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Jansson, Pontus, Fager Burman, Noah |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0038 seconds