Kvalitetsbegreppet är svårdefinierat och mångdimensionellt. Därför bör det definieras för att ens kunna användas för mätning inom olika verksamheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Stockholms läns landsting, SLL, ställer för kvalitetskrav och utför sin uppföljning av vårdcentralerna. Vårdcentralen är den vårdenhet som först kommer i kontakt med patienter. Därför är det viktigt att de har en översikt över hela hälso- och sjukvården ifall de måste skicka patienter vidare för sjukvård som de själva inte kan ge. Under åren 1975-1995 drabbades Sverige av ekonomiska kriser och sjukvården fick mycket kritik för att inte hålla kvalitetsmåttet.[1] Den offentliga sektorn införde kvalitetsbegreppet och legitimerade den genom att sammanställa sju kvalitetskrav på vårdcentralerna. Dessa gjordes synbara för patienter och anställda hos vårdcentralerna genom att kvalitetskraven skall fortlöpande mätas. Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod då insamlingen inte går att mätas eller analyseras med siffror. Empirin samlades in genom semi-strukturerade intervjuer som gjordes med tre anställda inom SLL för att öka våra kunskaper hur SLL går tillväga vid uppföljning av vårdcentraler. Data samlades även in genom Regelbok för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård, som är lagstiftad för hela verksamheten och är grundpelaren för vårdavtalet. Med hjälp av en abduktiv ansats analyserades all insamlad data. Studien visar att SLL definierar kvaliteten genom att se detta begrepp kvalitativt med betoning på patientens perspektiv. De har även byggt upp mätningen av kvalitetskraven genom nyckeltal som är en förenklad verklighet då de underlättar jämförande analyser. Nyckeltal är ett försök att konkret beskriva komplexa förhållanden som är av innebörd för att se vårdcentralernas förmåga att fungera.[2] Detta gör att SLL:s uppföljning och kontroll av kvalitetskraven blir abstrakt och kan medföra att de missar värdefull information som inte tas upp av nyckeltalen. För att kunna kontrollera och följa upp kvalitetskraven hos vårdcentralerna använder sig SLL av både indirekta och direkta kontrollsystem. De indirekta kontrollsystemen finns i form av kapiterings- och besöksersättning (se begreppsförklaring) och de direkta kontrollsystemen är mätning av kvaliteten genom nyckeltal och belöningssystemet. Dessa kontrollsystem gör att patienten förvandlas till en kund som vårdcentraler skall tillfredsställa. [1] Åke Bergmark och Johan Fritzell, Välfärdens utveckling efter 1990-talets kris, Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3, 2007. [2] Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Regelbok för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård, Stockholms läns landsting 2011
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-17354 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Dar, Huma, L. Szymczak, Anna |
| Publisher | Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds