<p>Varje månad produceras 100 000Nm3 (normalkubikmeter) biogas vid centrala reningsverket i Kristianstad. Denna gas används primärt som uppvärmning till lokaler på området genom tre gaspannor lokaliserade i källaren under huvudbyggnaden. På gasnätet finns även en uppgraderingsanläggning inkopplad som kan ta ut gas som sedan uppgraderas till fordonsgas. Gasen som går till uppgraderingsanläggningen generar en årlig intäkt på cirka 700 000:-. Överbliven gas lagras i en gasklocka och när denna är full facklas överskottet av gas upp. Diskussioner har under en längre tid förts gällande ett annat sätt att tillvarata gasen, nämligen genom att installera kraftvärmeverk som förutom värme även producerar el. Kristianstads kommun har tidigare erhållit KLIMP bidrag för detta ändamål men av diverse anledning installerades aldrig kraftvärmeverket och pengarna nyttjades ej utan återfördes till staten. Med skenande el-priser under vintern 2009-2010 har diskussionen om kraftvärmeverk återigen blivit aktuell. Jag har med hjälp av litteraturstudier via Internet sammanställt en rapport som på ett tydligt och lättöverskådligt sätt beskriver hur biogas bildas och vilka processer som ligger bakom när uppgradering till fordonsgas sker. Rapporten utreder även frågan om det är ekonomin eller miljön som tjänar mest på att kraftvärmeverk installeras.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hkr-6816 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Viberg, Linus |
| Publisher | Kristianstad University, School of Health and Society |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0021 seconds