Ett vanligt förekommande drag i aktuella policys gällande stadsplanering är inriktningen mot att bygga tätt och funktionsblandat. Teorier om den täta staden menar att den fysiska närheten främjar socialt deltagande i samhället och att blandning av funktioner och bostadsformer kan generera socioekonomiskt utjämnande effekter. Dessa teorier har dock blivit kritiserade på olika sätt av forskning som menar att de saknar empiriska belägg. Med utgångspunkt i en fallstudie av Malmö stads förtätningsstrategier undersöker denna studie hur förtätning av bostadsområden kan påverka aspekter av den sociala sammanhållningen och social integration. Resultatet tyder på att det finns ett behov av att förhålla sig kritiskt till generella antaganden om hur en tät stadsstruktur kan påverka sociala processer. För att förtätningsprojekt ska fungera socialt hållbart krävs goda och breda kunskaper om den lokala kontexten och invånarnas tillvaro inom bostadsområdet och i staden som helhet. Med väl grundad kunskap om vilka behov och värden som finns i ett bostadsområde tycks dock förtätningsåtgärder ha förutsättningar att komplettera med funktioner och platser som kan främja aspekter av social sammanhållning och social integration.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-314327 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Sandqvist, Erik |
| Publisher | Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Uppsatser Kulturgeografiska institutionen |
Page generated in 0.0022 seconds