<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva hur den rådande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstads innerstad samt att förklara hur denna har uppstått. Som synes är syftet tvådelat där den ena delen är beskrivande och har som mål att beskriva den rådande etniska boendesegregationen i Halmstad. Den andra delen av syftet är av förklarande natur då jag kommer att försöka förklara varför den rådande boendestrukturen ser ut som den gör i Halmstad.</p><p>För att kunna strukturera materialet på ett lämpligt sätt, och för att kunna uppnå den eftersträvade överskådligheten kommer jag främst att genomföra statistiska bearbetningar och analyser av det insamlade materialet. </p><p>Resultaten </p><p>Denna uppsats behandlar den etniska boendesegregationen i Halmstad. Det övergripande syftet är att beskriva hur den rådande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstad samt att förklara hur denna har uppstått. </p><p>Med uppsatsens empiri som stöd finns det skäl att hävda att Halmstad har en relativt långt gången etnisk boendesegregation. Det har kunnat påvisas att det förekommit flyttningar mellan Halmstads delområden som skapat en uppdelning på bostadsmarknaden mellan olika etniska grupper, och det är delområdena Andersberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem som är de hårdast drabbade. </p><p>Förklaringarna till varför den ovan beskrivna etniska boendesegregationen ser ut som den gör är många, och inom ramen för denna uppsats har med säkerhet inte samtliga bakomliggande variabler till situationen funnits. Utifrån uppsatsens teori och empiriska material har det dock kunnat konstateras att följande förklaringar till finns till varför den etniska boendesegregationen ser ut som den gör i Halmstad:</p><p>Det har uppstått segregationsgenererade flyttningarna till följd av att förhållandena i förskolorna och skolorna på Anderberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem skiljer sig betydligt från övriga skolor i Halmstad. Antalet hemspråksberättigade elever är mycket högt och det är troligt att detta har lett till att de svenska hushållen uppfattat att barnens språkutveckling och inlärning skulle bli sämre om de gick kvar i skolorna. Av denna anledning valde de att flytta till områden där det var en lägre andel barn med utländsk bakgrund. Det är viktigt att betona att det inte kan påvisas om situationen i skolorna på Anderberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem ger sämre förutsättningar än övriga skolor i Halmstad. Detta är dock inte det viktiga, utan centralt är istället att de svenska hushållen troligtvis upplevde att situationen kunde förvärras för deras barn om de stannade i delområdet. </p><p>De segregationsgenererade flyttningarna har också uppstått till följd av att andelen begångna brott i de etniskt segregerade delområdena är betydligt högre än i övriga delar av Halmstad. Den försämrade tryggheten som detta innebär leder att man väljer att flytta till något annat delområde. </p><p>Det har också uppstått flyttningar mellan delområdena som beror på de institutionella förhållandena på bostadsmarknaden. Bostadspolitiken kring Miljonprogrammet medförde att det upprättades bostadsområden som uppfattats som mindre attraktiva än andra bostadsområden. I Halmstad är dessa bostadsområden främst lokaliserade till de etniskt segregerade delområdena. Samtidigt har andra institutionella förhållanden, så som arbetsmarknadspolitiken och den generella välfärdspolitiken, medfört att det förekommer en stor spridning mellan olika hushåll avseende resurser. I Halmstad har de resurssvagare hushållen därmed blivit mer eller mindre hänvisade till de etniskt segregerade bostadsområdena där de mindre attraktiva bostadsområdena finns, medan de resursstarkare hushållen har haft större valmöjligheter i sitt boende. </p><p>Ovanstående faktorer är de viktigaste till varför den etniska boendesegregationen ser ut som den gör i Halmstad.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hh-2521 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Svärd, Oskar |
| Publisher | Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Högskolan i Halmstad/Sektionen för Hälsa och Samhälle (HOS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0016 seconds