Return to search

Smärtan som ständig följeslagare : -En litteraturöversikt om att leva med långvarig smärta / Pain as a constant companion : -A literature review of living with chronic pain

Bakgrund: Långvarig smärta är en subjektiv upplevelse som förkommer hos mellan 40 till 50 procent av den svenska befolkningen. Den kroppsliga förändringen som smärtan innebär påverkar identiteten, kontakten med världen och med andra människor. Att hantera smärtan och livssituationen är en utmaning som olika människor hanterar på olika sätt. Bristen på objektiva tecken bidrar till att stigmatisering av patienter med långvarig smärta förekommer såväl i privata relationer som i vårdrelationer. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever och hanterar sin livssituation. Metod: För denna litteraturöversikt har elva vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserats. Artiklarna har relevans för syftet. Efter genomläsning med fokus på respektive studies resultatdel identifierades nyckelfynd. Likheter och skillnader mellan studierna identifierades och dessa fick utgöra nya teman och kategorier i resultatet i denna litteraturöversikt. Resultat: Resultatet presenteras i form av tre teman; upplevelser av den förändrade kroppen, hantering av en förändrad livssituation och smärta som en subjektiv, osynlig upplevelse. Att leva med långvarig smärta innebär inte bara att upplevelsen av kroppen förändras utan även att tillgången till världen förändras. Resultatet visar olika sätt på vilka patienter upplever och förhåller sig till dessa förändringar. Då smärta är en subjektiv och osynlig upplevelse adderar detta ytterligare svårigheter i mötet med andra människor. Diskussion: Katie Erikssons ontologiska hälsomodell används som teoretisk utgångspunkt i diskussionen. Långvarig smärta hade förändrat livet för patienterna i vår studie. Att integrera denna förändring var en process som olika patienter handskades med på olika sätt. Långvarig smärta kan innebära ett mångdimensionellt lidande för patienter och att enbart fokusera på en kroppslig nivå är inte tillräckligt. Erikssons hälsomodell belyser även den själsliga och den andliga dimensionen. Det är avgörande att låta patienten berätta om sina upplevelser och sin situation för att identifiera de områden som är viktiga för patientens liv och hälsa.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-1807
Date January 2012
CreatorsThörnqvist, Erika B, Stenberg, Johanna
PublisherErsta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0023 seconds