Drogberoende är ett folkhälsoproblem och det flesta känner någon som har ett problematiskt droganvändande, vissa utvecklar sjukdomen andra ligger i riskzonen. Vi anser att brukarperspektivet inom svensk beroendevård får för lite uppmärksamhet, brukarnas upplevelse av en samhällelig intervention bör tillvaratas bättre, detta för att komma till rätta med problematiken. Den här studien syftar således till att undersöka individer som utvecklat ett drogberoende och deras upplevelse av en behandlingsintervention samt hur socialtjänsten i tillhörande kommun varit behjälplig. Informanterna var tio män respektive sex kvinnor i åldern 31-67 och deras gemensamma nämnare är att de erfarit en behandling till följd av deras missbruk. Tillsammans har de genomgått 62 interventioner både inom öppenvården, institutionsvård och frivilligt deltagande på behandlingshem. Interventionerna har ägt rum i olika städer i Sverige. Studien har en kvalitativ metodik och en semistrukturerad intervjuguide har formulerats för att utforska informanternas upplevelse av behandlingen. Empiriskt data har strukturerats tematiskt och analyserats med hjälp av Michael J. Lambert´s Common factors theory. Upplevelsen av en behandlingsintervention uppskattas överlag som en positiv erfarenhet och för en del har det varit existentiellt nödvändigt, trots att de flesta inte håller total avhållsamhet idag. En negativ upplevelse tycks vara förekomsten av att intagna använder droger under behandlingen. Majoriteten av studiens informanter värdesätter att terapeuterna har egna erfarenheter av ett drogberoende. Tvångsvårdande interventioner ringaktades eftersom de upplevdes som paternalistiska och förtryckande. Upplevelsen av öppenvården är en tid som anses som värdefull, antalet informanter med erfarenhet av öppenvården var emellertid låg. Desto fler hade varit iväg på ett behandlingshem och uppskattade miljöombytet. En signifikant andel har tillhandhållits en gruppterapeutisk behandling, vilket upplevs som en positiv terapiform från hälften av urvalet. Ett faktum att hörsamma är att en betydande andel informanter saknade enskilda samtal. De kvinnliga informanterna hade föredragit att interventionerna var mer könssegregerade. Resultatet indikerar även på att socialtjänsten har en del förbättringspunkter inom vissa kommuner. Att nämna är att vissa informanter lovordade sina hemkommuner och upplever sina socialsekreterare som hjälpsamma.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-195116 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Laajab, Badro, Pätsi, Ronny |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds