This thesis focuses on how local administrations in mid-sized cities can govern and plan for the sharing economy. To explore this, a case study of Umeå municipality's work on the sharing economy is carried out. Umeå municipality is one of four Swedish cities participating in the national program for the sharing economy in cities, Sharing Cities Sweden (SCS). The sharing economy can be described as an economic model that promotes a change from ownership to access and the production of resources and services in peer-to-peer networks. In response to a growing sharing economy in cities, local administrations have implemented policies and regulations against sharing platforms such as Airbnb and Uber. Cities also encourage sharing initiatives by planning for publicly run tool libraries, bike sharing schemes and local maker spaces (workshops to share tools, knowledge and ideas). Furthermore, there is an ongoing discussion about the implications of a growing sharing economy in cities. Some researchers argue that parts of the sharing economy instead of reducing resource consumption, building trust and creating more just resource access are centralizing power to a few platform monopolies and are using control and surveillance through collection of big data in order to extract profit. To counter this trend, this thesis is interested in how cities can govern and plan for a democratic and just model for the sharing economy. The discussion about the sharing economy in research and the media has mainly focused on big cities and metropolises, thus the focus on mid-sized cities in this thesis. Through interviews of key actors within Umeå's sharing economy and participation at the Cooperative Cities conference in Umeå, the thesis points to a locally based model of sharing economy in Umeå. In the absence of larger platforms within the sharing economy, Umeå can provide “shareable” resources in the city through collaboration with local actors and by organizing public-commons partnership. To sustain a locally based sharing economy, the thesis argues for the municipality to think of the sharing services in Umeå as a sharing ecosystem. It implies that the municipality contributes to a good environment for sharing services by providing a network, knowledge, support and spaces. Two sub-projects within Umeå's participation in Sharing Cities Sweden are analyzed, the library for sport equipment’s, Fritidsbanken and Service hubs which involves "nodes / hubs that concentrate and provide various services to Umeå residents". Fritidsbanken can be understood as a form of social infrastructure that can contribute to rebuild social capital in neighborhoods. Service hubs can be understood as a form of sharing infrastructure that facilitates sustainable lifestyles. Finally, it is stated that the municipality of Umeå, as a mid-size city that has not experienced the negative consequences of the sharing economy, can take a proactive role for a just and democratic sharing economy. / Den här uppsatsen undersöker hur lokala förvaltningar i mellanstora städer kan styra och planera för delningsekonomi. För att utforska detta görs en fallstudie av Umeå kommuns arbete med delningsekonomi inom det nationella programmet för delningsekonomi i städer, Sharing Cities Sweden (SCS). Koncept som delningsekonomi eller kollaborativ konsumtion har vuxit sig starka under 2010-talet. Det handlar om att gå från ägande till tillgång, att minska resursförbrukning genom att utnyttja ”slumrande” kapacitet hos resurser och att producera resurser gemensamt peer-to-peer. I reaktion mot en växande delningsekonomi i städer har lokala förvaltningar infört riktlinjer och policys mot delningstjänster som t.ex. Airbnb och Uber. Lokala förvaltningar uppmuntrar också delningsinitiativ genom att planera för till exempel offentligt drivna lånebibliotek för verktyg, lånecykelsystem och verkstäder för delning av verktyg, kunskap och idéer. Vidare förs det en diskussion om delningsekonomins utveckling i städer. Vissa forskare menar att delar av delningsekonomin istället för att minska resursförbrukning, bygga tillit och skapa en mer rättvis resurstillgång kan bidra till försämrade arbetsvillkor, kontroll och övervakning samt en centralisering av makt. Med bakgrund i denna diskussion är uppsatsen intresserad av att studera hur städer istället kan styra och planera för en rättvis och demokratisk delningsekonomi. Diskussionen som förs om delningsekonomins utveckling i forskning och media fokuserar mestadels på storstäder och metropoler, därav ligger fokuset på mellanstora städer i uppsatsen. Genom intervjuer av centrala aktörer inom Umeås delningsekonomi och deltagande på konferensen Cooperative Cities i Umeå konstaterar uppsatsen att den delningsekonomi som utvecklas i Umeå kan ses som en lokalt förankrad delningsekonomi. I frånvaro av större plattformar inom delningsekonomi tillgängliggör Umeå stadens resurser genom att samarbeta med lokala aktörer och organisera sig i vad som kan beskrivas som ett partnerskap med civilsamhället. För att få en lokalt förankrad delningsekonomi att fungera argumenterar uppsatsen att kommunen kan tänka på helheten av de delningstjänster som finns i Umeå som ett ekosystem för delning. Det innebär att kommunen bidrar till att skapa en miljö där delningstjänster får rätt förutsättningar genom att tillhandahålla nätverk, kunskap, stöd och lokaler. I uppsatsen undersöks två delprojekt inom Umeå kommuns arbete med delningsekonomi, lånebiblioteket för fritidsutrustning, Fritidsbanken och delprojektet Servicehubbar som innebär ”noder/nav som koncentrerar och tillhandahåller olika service till Umeås invånare”. Fritidsbanken kan förstås som en form av social infrastruktur som kan bidra till att bygga socialt kapital i stadsdelar. Servicehubbar kan förstås som en form av delningsinfrastruktur som underlättar för hållbara livsstilar. Avslutningsvis konstateras att Umeå kommun, en mellanstor stad som inte upplevt de negativa konsekvenserna av delningsekonomi likt flera storstäder, kan ta en proaktiv roll för en rättvis och demokratisk delningsekonomi.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-254871 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Kramers, Jesper |
| Publisher | KTH, Urbana och regionala studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 19565 |
Page generated in 0.0025 seconds