Situationsmedvetenhet (Eng. Situational Awareness), (SA), handlar om att ha koll på läget och vara medveten om vad som händer. Redan då ett komplext system utvecklas får vi en möjlighet att påverka vilken SA en framtida användare av systemet kan komma att få. Det gäller att ta tillvara på detta tillfälle! Ibland uppträder skillnader i SA, beroende på en rad olika orsaker. Denna avhandling handlar om SA och hur man kan använda de skillnaderna vid utveckling av komplexa system. Detta är relevant vid utveckling av en rad olika typer av komplexa system, även om de flesta exempel i denna avhandling kommer från flygdomänen. Avhandlingen innehåller beskrivningar hämtade från litteratur inom området och förslag på utveckling av SA-teori utifrån fokus på just skillnader. Skillnaden mellan vad du behöver vara medveten om och vad du verkligen är medveten om föreslås ge en indikation om individens SA. Vidare föreslås skillnaden mellan vad du är medveten om och vad du tror dig vara medveten om också ge en indikation om individens SA. SA kan skattas för en grupp av människor som arbetar tillsammans, genom variationerna i hur samstämmiga deras uppfattningar är. Termen situationshantering (Eng. Situation Management), (SM), föreslås med en vidare mening än SA, inkluderande SA, men också varje del av perceptionscykeln, hantering av mentala resurser och hantering av situationen genom extern påverkan. SM är en väl lämpad term vid utveckling av komplexa system då fokus här är på situationen och hur den kan hanteras, snarare än fokus på vad en individ eller en grupp uppfattar. Att skatta skillnader i SA och att kunna särskilja olika typer av skillnader är viktiga förutsättningar för att kunna hantera skillnader i SA vid utveckling av komplexa system på ett bra sätt. I avhandlingen gås flera sätt att skatta sådana skillnader igenom och speciellt tas för- och nackdelar med ögonrörelsemätning upp. Med referens till litteraturen och till de bilagda artiklarna beskrivs skillnader i SA beroende på a) designalternativ, b) roller i processen från utveckling till användning c) kontext och d) analysnivå. Skillnaderna i SA föreslås ses som både kvantitativa (dvs. hög eller låg SA) och kvalitativa (tex. olika aspekter av en situation). Ansatser såsom SM, realtidsvärdering, mätning och analys av SA på flera nivåer samtidigt samt simulatorbaserad design föreslås för att hantera skillnader i SA vid utveckling av komplexa system. / What’s up, Doc? Situational awareness (SA) is about being aware of what is going on. Already when a complex system is developed there is an opportunity to help a future user of the system to form a better SA. Let us make the best out of this opportunity! When assessing SA, differences in SA will sometimes appear. This dissertation is about SA, and how to manage differences in SA in development of complex systems. This topic is highly valid for development of a variety of complex systems, although most examples in this dissertation are from the aviation domain. Framed by state of the art literature, suggestions are made on theoretical improvements of SA theory, with a focus on differences. The difference between what you are required to be aware of and what you are aware of is suggested as a SA-indicator. Also, the difference between what you are aware of and what you think you are aware of is suggested as another SA-indicator. Further, differences within a team such as variations in degree of agreement could be used for team SA assessment. Also, the term situation management (SM) is suggested, with a proposed wider meaning than SA, including SA and every part of the perception action cycle, the management of mental resources, and external means of managing the situation. SM is a suitable term when developing complex systems due to the focus on the situation and how that could be managed, instead of only focusing on what is perceived by an individual or team. Assessing differences in SA and to differentiate between various types of differences are recognised as important prerequisites to effectively manage differences in SA in development of complex systems. Several assessment techniques are reviewed and especially advantages and disadvantages of the use of eye movements for SA assessment are described. With reference to the literature as well as to the appended papers differences in SA due to a) design alternatives, b) roles in the design-use process, c) context, and d) level of analysis, are described. Differences in SA are suggested to be regarded as both quantitative (i.e. high or low SA) and qualitative (e.g. various aspects of a situation are regarded). Approaches such as, SM, on-line evaluation of SA, simulator based design, as well as measuring and analysing SA on multiple levels simultaneously, are suggested as means to manage differences in SA in the development of complex systems.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-10205 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Alfredson, Jens |
| Publisher | Linköpings universitet, Industriell arbetsvetenskap, Linköpings universitet, Tekniska högskolan, Linköping : Linköping University Electronic Press |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Linköping Studies in Science and Technology. Dissertations, 0345-7524 ; 1132 |
Page generated in 0.0017 seconds