Ståndort är ett område där ett bestånd av en viss växt finns, ofta avses träd inom skogsproduktion. Förutsättningarna för detta, ståndortsfaktorer, återfinns i markens egenskaper (edafiska faktorer) och klimatet. Dessa påverkar därigenom växtens produktion, något som särskilt är av intresse inom skogsbruket och de skogliga vetenskaperna. Till detta kommer att växter samspelar med andra växter och organismer såsom svampar, bakterier och djur, och även den antropogena påverkan med faktorer såsom husdjursbete, atmosfäriskt nedfall och skogsproduktion har en stark inverkan på vegetationen. Utifrån att studera några av de mer kända teorierna om växtsamhällen och -strategier samt olika vinklar av ståndortsfaktorer var hypotesen att det går att få fram en problematiserande bild och hitta störfaktorer (confoundingvariabler), som kan ge felaktiga tolkningar av resultat. Ett antal kända verk inom vegetationsklassificering gicks igenom, kompletterat med stödjande litteratur. En artikelsökning genomfördes också, med kombinationer av specifika sökord med anknytning till ståndort. För att begränsa urvalet och ge en mer regional prägel på arbetet ställdes sökfiltren i artikelsökningen in på att enbart visa resultat från Skandinavien och Finland. Artiklarna delades in efter teman och behandlades efter dessa. Även om få huvudsakliga faktorer styr vegetationen finns flera variabler som lokalt har en stor betydelse, såsom snö, genetiska egenskaper och symbios med andra organismer. Dessa variabler kan vara svåra att mäta och det finns mycket på detaljnivå som är dåligt undersökt. Markanvändningar påverkar de edafiska faktorerna långt efter att brukandet ändrats eller upphört, men detta har olika stor lokal påverkan. Kvävets och kolets halter och cykler är återkommande osäkerhetsfaktorer i artiklarna, där det atmosfäriska kvävenedfallet spelar en viktig men ojämn roll, och jämförbara mätningar försvåras av skillnader i väder och klimat. Till detta kommer påverkan av markorganismer, vilka har en mycket viktig del i växternas näringsupptag, men är svår att mäta. Även om alla aspekter av en växtplats inte kan tas med bör fler felkällor tas i beaktande och modeller ha möjlighet att kalibreras mot olika teorier om växtsamhällen och -strategier. Flera faktorer som traditionellt inte räknas som ståndortsfaktorer, såsom snödjup, symbios med markorganismer och markanvändning, kan vara betydelsefulla att ta med i exempelvis modellering. / A site is an area where a population of a specific plant species has its habitat, often the connotation is forestry. The prerequisites for this, the site indices (also site variables or stand variables), can be found in the characteristics of the ground (edaphic factors) as well as the climatic impact. These elements affect the growth and production, which is of interest in forestry and forest sciences. Upon this the plants interact with each other as well as with other organisms, i.e. fungi, bacteria and animals, and there is also an anthropogenic impact where factors such as livestock grazing, atmospheric deposition and forest production strongly affects the vegetation. By studying some of the more prominent theories on vegetation societies/sociologies and plant strategies, as well as different aspects of the site concept, the hypothesis was that a problematizing picture of site indices can be found and some confounding variables that can give erroneous interpretation of results. A number of major works in vegetation classification was gone through, supplemented by supporting literature. An article search was conducted to find journal articles, using combinations of specific search terms related to site indices. To narrow down the results and give a more regional touch to the thesis, the filter was set only to show results from Scandinavia and Finland. The articles were grouped into themes and handled theme-wise. Even though there are few principal factors controlling the vegetation there are a number of variables which locally can have a large impact, such as snow, genetic traits and symbiosis. These variables can be hard to measure, and a lot of things at a detailed level are poorly investigated. Land use modifies the edaphic properties long after the usage have changed or been discontinued. The amounts and cycles of nitrogen and carbon are recurrent uncertainties in the articles, where deposits of nitrogen from the atmosphere plays an important but uneven role and measurements can be hard to compare due to differences in weather and climate. Added to this, organisms in the ground have a major role in the plants’ nutrient uptake, but the effects can be hard to study. A concluding remark is that even though all aspects of a site cannot always be included more confounding variables could be taken in account and models should be able to be calibrated to different theories on vegetation societies/sociologies and plant strategies. Many factors normally not counted as site indices, i.e. snow depth, soil biota symbiosis, and land use, could be valuable to include in e.g. modelling.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-144161 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Eklund, Carl |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för naturgeografi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds