På den svenska järnvägen används två olika återledningssystem på kontaktledningen, autotransformatorsystem och boostertransformatorsystem. De flesta sträckor i Sverige har idag boostertransformatorsystem. I takt med utvecklingen av järnvägen så ställs det andra krav på banorna, till exempel införandet av höghastighetståg. Problemformuleringen blev således frågan om vilket system som föredras vid upprustning eller nybyggnad av järnvägen. Beräkningar på överföringsförmåga beroende på spänningshållningen i systemen samt en modell för en livscykelkostnadsanalys gav svaren på hur skillnaden ser ut i dessa system från ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv. Resultaten visar att båda systemen fungerar på den svenska järnvägen. Beroende på hur trafiken, banutformningen samt kostnaderna för ett enskilt system ser ut kan båda systemen användas. Resultatet visar också att vid låg trafiktäthet har AT-systemet större energiförluster än ett BT-system. Vid hög trafiktäthet har ett BT-system större energiförluster än ett AT-system. Resultaten visar också att autotransformator-systemet har en bättre överföringsförmåga av effekt men är dyrt. Boostertransformatorsystemet å andra sidan har en sämre överföringsförmåga av effekt men är billigare. / On the Swedish railway, two different return systems are used on the overhead line, autotransformer systems and booster transformer systems. Most routes in Sweden today have booster transformer systems. In step with the development of the railway, other requirements are placed on the lines, for example the introduction of high-speed trains. The problem formulation thus became the question of which system is preferred for upgrading or new construction of the railway. Calculations of transmission capacity depending on the voltage control in the systems and a model for a life cycle cost analysis gave the answers to what the difference looks like in these systems from a technical and economic perspective. The results show that both systems work on the Swedish railway. Depending on the traffic, track design and costs of an individual system, both systems can be used. The results also show that at low traffic density, the AT system has greater energy losses than a BT system. At high traffic density, a BT system has greater energy losses than an AT system. The results show that the autotransformer system has a better transmission capacity of power but is expensive. The booster transformer system, on the other hand, has a poorer transmission capacity of power but is cheaper.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-313747 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Dalbom, Fabian, Abdulrada, Adnan |
| Publisher | KTH, Hälsoinformatik och logistik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-CBH-GRU ; 2022:064 |
Page generated in 0.0029 seconds