Studiens syfte är att besvara frågan vilka attribut som föranleder att kommuner uppger att de har bostadsbrist. Genom att betrakta svenska bostadsbristen ur historisk kontext ges en bild av vad tidigare erfarenheter inombostadsplaneringen kan bidra med till dagens utveckling. De tidigare utföranden som beprövats sätts i kontrast till dagens tillvägagångssätt som i hög utsträckning tillskrivs liberalisering av bostadsmarknaden sedan 1990-talet. Med Boverkets Bostadsmarknadsenkät 2021 har Sveriges kommuner uppgett huruvida de uppleverbostadsbrist eller inte. Med logistisk regressionsanalys svarar studien på i vilken utsträckning olika faktorer somtas upp kopplade till Life Cycle Theory påverkar skillnader i efterfrågan på bostäder kommunerna emellan. Teorin lyfter de olika stadierna i livet som ger upphov till hushållens skilda behov. Detta yrkar en förståelse för hushållens situation och att bostadsbristens räddning inte enbart ligger i uppförandet av nya bostäder. Resultatet visar på att det i högst grad är demografiska faktorer som kan förklara variationer i svenska kommuners tendens att uppge om de har bostadsbrist. Däremot kan ökad upplevd bostadsbrist främst tillskrivas befolkningstillväxten, ekonomiska- och byggnadsrelaterade faktorer.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-495981 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Larsen, Sophie |
| Publisher | Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Uppsatser Kulturgeografiska institutionen |
Page generated in 0.0019 seconds