Bakgrund: Att drabbas av ALS är traumatiskt för den drabbade människan och leder vanligtvis till en drastisk förkortning av livet. Att inte försonas med sitt öde kan innebära att den sista tiden i den döende människans liv innefattar förtvivlan och dödsångest. Därför är det viktigt med kunskap om försoning hos vårdpersonal. Syfte: Studien syftar till att undersöka om och i så fall hur människor med diagnosen ALS ger uttryck för försoning med sin dödliga och snabbt progressiva sjukdom. Metod: Analysen utfördes inspirerat av Lundmans och Hällgren Graneheims (2008) metod för kvalitativ innehållsanalys för att undersöka de latenta uttrycken för begreppet försoning. Analysen utfördes på fyra självbiografier. Resultat: Stunder av försoning kan uttryckas som uthärdligt lidande, stunder med upplevelser av tillfredsställelse samt skapande av upplevelser av trygghet genom existentiella funderingar. Faktorer som kan möjliggöra stunder av försoning kan vara utvecklande av nya perspektiv, tröst som resulterar i frånvaro av rädsla och genom meningsskapande av livssituationen. Slutsats: Upplevelser av försoning kan komma till uttryck på många olika sätt utifrån individuella faktorer, som social kontext och värderingar. Upplevelser av försoning kan inträffa under korta och pendlade perioder och är inget konstant tillstånd. / Background: To suffer from amyotrophic lateral sclerosis is traumatic for the affected individual and usually leads to a drastic shortening of life. The absence of reconciliation towards the dying person´s destiny may lead to that the remaining part of life comprises despair and agony. Therefore, it is important for care givers to have knowledge about meaning of reconciliation. Aim: The study aims to examine whether, and if so, persons diagnosed with amyotrophic lateral sclerosis express reconciliation with their deadly and rapidly progressive disease. Methods: The analysis performed was inspired by Lundman´s and Hällgren Graneheim´s (2008) method of qualitative content analysis to examine the latent expressions of the concept of reconciliation. The analysis is based on four autobiographies. Results: Moments of reconciliation can be expressed as bearable suffering, experiences of satisfaction and experiences of safety through existential thoughts. Factors that could enable moments of reconciliation may be the development of new perspectives, comfort which results in the absence of fear and through creation of a meaning of life situation. Conclusion: Experiences of reconciliation can be expressed in many different ways based on individual factors such as social context and values. Moments of reconciliation can occur over short periods and are not a constant condition.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-23426 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Lowert, Antonia, Oddli, Emelie |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0034 seconds