The aim of this dissertation is to analyse how the teacher of Swedish is envisioned andcreated in curricula and syllabi. Teacher education in Sweden is regulated in the HigherEducation Act, the Higher Education Ordinance, and the Government Bill on TeacherEducation. At the same time, universities which have been granted degree-awarding powersare free to organise teacher education according to their interpretation of the regulations.The empirical material consists of 42 curricula and 261 syllabi from teacher educationprogrammes at 22 Swedish universities. The documents were gathered in 2009, a pivotalyear for the teacher education, since it was to undergo major changes over the following twoyears.For the analysis of the curricula and syllabi, theories and concepts from curriculumstudies, as well as discourse theory, and critical discourse analysis, were used. Sixinterviews were conducted with educators at three selected universities in order to obtainbackground information on the processes of writing syllabi.In these documents, six patterns for envisioning and creating the teacher of Swedish couldbe distinguished. The first three emphasise academic goals, professional perspectives, anddemocratic values, which enjoy privileged positions due to their close connection withofficially declared goals for higher education. The fourth and fifth can be interpreted as theresults of political, organisational or social considerations. The sixth pattern, favouringfunction, can be seen as a hybrid of the others. This last pattern proves to be the mostcommon in the empirical material. Its articulation varies considerably, but a commondenominator is the need to frame the subject, since there is less of a given framework thanin the patterns relying on their connection with different discourses.In envisioning and creating the teacher of Swedish, teacher education at individualuniversities can achieve a degree of freedom within the regulating framework. This willallow the educators in the teacher education to make good use of their competence andnetworks. The profile also matters to trainee teachers, who will get a better overview oftheir studies. Finally, in developing their ability for meta-reflection on their profession,trainee teachers are more likely to develop a deliberate approach to teaching. Thus, they willbe better prepared to create the learning environment and make the demands that will helppupils achieve learning objectives. / Avhandlingens övergripande syftet är att analysera de svensklärarkonstruktioner som kan urskiljas i utbildnings- och kursplanerna för svensklärarutbildningar i den förnyade lärarutbildningen från 2001, med revideringar och förändringar så som de förelåg under 2009. Det empiriska materialet utgörs i första hand av utbildningsplaner samt kursplaner i svenska från lärarutbildningar vid tjugotvå svenska universitet och högskolor. Materialet insamlades under 2009 och inkluderar inriktningar svenska mot tidigare år samt svenska mot senare år och gymnasieskola. Till detta kommer intervjuer med lärarutbildare vid tre lärosäten. Den fördjupade studien inbegriper också en analys av utbildnings- och kursplanerna i svenska så som de såg ut efter lärarutbildningsreformen 2011. Sex svensklärarkonstruktioner har urskilts i det empiriska materialet. Dessa konstruktioner belyses, analyseras och diskuteras utifrån ett teoretiskt ramverk vars tyngdpunkt ligger på läroplansteori och läroplansforskning samt diskursanalys. Svensklärarkonstruktioner är uttryck för parallella, konkurrerande och samtida perspektiv inom det egna ämnet och försök att legitimera innehållet i svensklärarutbildningarna. Genom att röra sig på diskursarenan skapar sig lärosätets författare av utbildnings- och kursplaner frihet inom systemets ramar genom att utnyttja de kompetenser och kvaliteter som man har inom lärosätets svensklärarutbildning. Profileringen spelar också roll för lärarstudenterna som får hjälp att utveckla en svenskläraridentitet genom att de får någonting att förhålla sig till och både bättre överblick över svenskstudierna och hur dessa hänger samman med det framtida yrkeslivet. I förlängningen spelar det också roll för eleverna i grundskolan och gymnasieskolan, eftersom dessa då får svensklärare som tränats i metareflektion, som vet varför de gör det som de gör i skolans svenskundervisning och som därmed är bättre rustade att ställa rätt krav på eleverna, skapa förutsättningar för och tillhandahålla den undervisning som eleverna behöver för att nå de mål som kurs- och ämnesplaner anger för svenskämnet. / Godkänd; 2013; 20130327 (anpa); Tillkännagivande disputation 2013-04-29 Nedanstående person kommer att disputera för avläggande av filosofie doktorsexamen. Namn: Annbritt Palo Ämne: Svenska med didaktisk inriktning/Swedish, specialization in didactics Avhandling: Svenskläraren som vision och konstruktion Opponent: Professor Per-Olof Erixon, Umeå universitet Ordförande: Professor Anders Öhman, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Luleå tekniska universitet Tid: Fredag den 31 maj 2013, kl. 13.00 Plats: Sal E246, Luleå tekniska universitet
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-18120 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Palo, Annbritt |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik, Luleå |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Doctoral thesis / Luleå University of Technology 1 jan 1997 → …, 1402-1544 ; |
Page generated in 0.0022 seconds