In a global education policy context, school leadership has grown in importance in relation to improving school outcomes as well as equity in education. At the same time, during the last decades, the Swedish school system has undergone several large-scale national education reforms. Reforms that have changed the relations between the different levels in the decentralised Swedish school system and at the same time created debates about the purpose and goals of the school system. These debates are based in different perspectives and shaped by various school discourses. The result discourse connected to the perspective of marketization and the democratic discourse connected to the perspective of social inclusion and equality. These are two central discourses who proclaim different views on how challenges within the school system should best be solved. The purpose of this study is to contribute to knowledge about the mission and responsibilities of principals in upper secondary schools in the Swedish school system. The study takes its point of departure in observations of follow-up meetings between principals within upper secondary schools and the local education authority (LEA). This study has three theoretical contributions. The first contribution concerns knowledge of the principal’s mission, assignment, and work tasks. The second contribution is knowledge of how the result discourse and the democratic discourse are used in conversations about the principal’s mission, assignment, and work tasks. The third contribution is knowledge of the interaction between the principal and the LEA, different levels in the decentralised Swedish school system, in the context of follow-up meetings. The results show that LEAs describe the principal’s mission in three parts – economy, administration, and pedagogy. The two discourses are used in all three of the missions where they sometimes collide, creating a discursive conflict and sometimes co-exist without conflict. The results also show that the LEA and principals often have a common view of the purpose and goal of the school system, but there is seldom a common strategy for how these goals are to be achieved. This study contributes to an understanding how LEAs and political governance shape the role of the principals, but more studies are needed. / Vikten av rektors ledarskap har i en global utbildningspolitisk kontext lyfts alltmer under 2000-talet dels i relation till arbetet med att förbättra skolresultaten, dels för att öka likvärdigheten i arbetet med det kompensatoriska uppdraget. Parallellt med att rektors ledarskap vuxit i betydelse har den svenska skolan samtidigt genomgått ett flertal reformer som skapat debatter om skolans uppdrag, syfte och mål. Reformerna har inte bara skapat debatt om vad skolans uppdrag är och hur skolans utmaningar bäst ska lösas utan även lett till att det skett förändringar i relationerna mellan aktörerna i styrkedjan. Samtidigt består det svenska decentraliserade skolsystemet av en dubbel styrning gentemot rektorer, från såväl stat som huvudman. Debatterna som förts om det svenska skolsystemet har skapats utifrån olika uppfattningar om skolans uppdrag. Uppfattningar som har ett ursprung i olika diskurser inom marknadsstyrningen och skolans kompensatoriska uppdrag, såsom resultatdiskursen och demokratidiskursen. Dessa diskurser består av olika värden och syn på hur utmaningar i skolsystemet bäst ska lösas. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om gymnasierektors uppdrag i styrkedjan. Studien har sin utgångspunkt i observationer av resultatsamtal mellan rektorer och verksamhetsledning inom gymnasieskolan i en kommun och har tre teoretiska bidrag. Det första bidraget är kunskap om rektors uppdrag i styrkedjan. Det andra bidraget är kunskap om hur resultatdiskursen och demokratidiskursen används i samtal om rektors uppdrag och arbetsuppgifter. Det tredje bidraget är kunskap om samspelet mellan rektor och huvudman i sammanhanget av ett resultatsamtal. Resultaten visar att verksamhetsledning formulerar tre olika styrningar – ekonomisk, administrativ och pedagogisk. Resultatdiskursen samt demokratidiskursen används i samtliga tre styrningar vilket skapar samtal om rektors uppdrag där diskurserna krockar men även samtal där diskurserna samexisterar utan konflikt. Resultaten visar även att huvudman och rektorer till stor del har en gemensam syn på målen som ska uppnås, dock saknas ofta en gemensam strategi för hur dessa mål ska uppnås. Denna studie har kunnat bidra med en pusselbit i att förstå hur den kommunala organisatoriska och politiska styrningen formar rektorsrollen, och fler studier skulle behövas.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-64135 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Dahlén, Ewa |
| Publisher | Mälardalens universitet, Utbildningsvetenskap och Matematik, Västerås |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Licentiate thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/masterThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Mälardalen University Press Licentiate Theses, 1651-9256 ; 346, Mälardalen Studies in Educational Sciences ; 59 |
Page generated in 0.3228 seconds