I Sverige har vi en Revisorsnämnd som sköter tillsynen av Sveriges revisorer. Det är också denna nämnd som delar ut påföljder då revisorer handlat i strid mot yrkesmässiga och lagstadgade regler. Thomas Carrington kom i en studie från 2010 fram till att det är professionalismen som är viktigast i Revisorsnämndens bedömning av en revisors felaktiga handlande. Efter 2000-talets företagsskandaler har tillsynen skärpts genom nya lagar och krav på revisorerna. Dessa nya lagar och krav gör det intressant att studera Revisorsnämndens disciplinärenden idag för att se om något har förändrats. De frågeställningar vi har haft i åtanke genom processen har varit om Revisorsnämnden ändrat sina krav på tillräcklig revision med dessa välkända företagsskandaler som grund och om det fortfarande är en revisors professionella beteende som är viktigast i bedömningen av en otillräcklig revision. För att undersöka detta har vi läst alla avslutade disciplinärenden mellan 2007 och 2012. Alla dömda ärenden har klassats som fel och vi har precis som Carrington delat in dessa i process- och professionalismfel. För att få en djupare förståelse för ämnet har vi tagit reda på vad revision är, hur den går till och vad innebörden av revisionskvalitet är. Vidare har vi utrett hur Revisorsnämnden arbetar och skaffat oss kunskap om revisionsprocessen och revisorns professionalism. Vid en jämförelse med Carringtons studie har vi upptäckt skillnader och likheter. En skillnad är att det idag räcker att bara ha gjort antingen processfel eller professionalismfel för att få sin auktorisation eller sitt godkännande upphävt. Detta är en skillnad från Carringtons studie, där han hittade att revisorer i de flesta fall måste ha gjort fel i båda kategorierna. Vid granskning av Revisorsnämndens disciplinärenden upptäckte vi vidare att processfelen ökat medan professionalismfelen minskat. Detta kan bero på införandet av den nya revisionsstandarden, 2004, som utökade revisorns roll. En likhet som framkom vid undersökningen var att de flesta fall än idag leder till en mildare påföljd än upphävning av auktorisation eller godkännande, nämligen varning eller erinran. Av dessa resultat drar vi slutsatsen att Revisorsnämnden har skärpt kraven på en tillräcklig revision och baserar detta på att företagsskandalerna bidragit till en hårdare lagstiftning och en mer skärpt tillsyn av revisorer. Slutligen konstateras att en revisors professionella beteende inte längre är viktigast vid bedömningen av vad som ska anses vara en otillräcklig revision. / Auditors in Sweden are supervised by the Swedish Supervisory Board of Public Accountants (SSBPA). This board also handles the consequences following a breach of professional and statutory rules. In a study from 2010 by Thomas Carrington, he came to the conclusion that an accountant’s professional appearance is the most important factor to the SSBPA when evaluating an auditor’s wrongdoings. Following the corporate scandals at the start of the 21st century, the supervision of auditors has tightened through the adoption of new laws and an increase in demand on auditors and audit quality. Because of the new laws and the increased demands it is of interest to study the disciplinary cases published by the SSBPA to see if any changes have eventuated. The question formulation regards the changes in demands on sufficient audit by the SSBPA. Moreover, it includes the question if the professional appearance of the auditor is still what matters the most when evaluating sufficient audit. We have read all the completed disciplinary cases between 2007 and 2012. The cases have been classified as errors and, just like with Carrington’s study, the errors have been divided in to two categories; process- or professional appearance errors. To get a deeper understanding of the subject at hand we have researched what auditing is, how it is conducted and the definition of auditing quality. Furthermore, we have investigated the work process of the SSBPA as well as acquired knowledge about the audit process and the auditor’s professional appearance. When comparing this study with the study by Carrington, some differences and similarities have become apparent. One of the differences noticed is that it is enough to err in only one of the two categories to get the harshest consequence; withdrawal of the license, whereas Carrington found that in most cases the auditor has to err in both. In addition, when studying the disciplinary cases published by the SSBPA we discovered that the process errors have increased while the professional appearance errors have decreased. A similarity between the two studies is that most cases will have a milder consequence than withdrawal of license, namely warning or reminder. In conclusion, we have found that the SSBPA has tightened the demands on a sufficient audit and this is based on the corporate scandals leading to a stricter legislative and a more tightened supervision of auditors. Finally, it is established that an auditor’s professional appearance is no longer the most important factor when evaluating sufficient audit.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-29993 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Alfredsson, Alexandra, Augustsson, Alexandra |
| Publisher | Karlstads universitet, Avdelningen för företagsekonomi, Karlstads universitet, Avdelningen för företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds