Gruvbrytnings- och anrikningsverksamheten av komplexa zink-och kopparsulfidmalmer orsakar på flera håll i Västerbottens län vattenföroreningsproblem. För att studera effekterna av utsläppen i recipienten, har undersökningar och utvärderingar gjorts av de fysikalisk-kemiska och biologiska förhållandena i Vormbäcken 1971 - 1975.Vattenmiljön förändras främst genom utsläppen av svavel, kalcium och tungmetaller. Förutom haltförhöjningarna av ett antal enskilda ämnen sker också en försurning som tydligast märks i de nedre delarna av bäcksystemet. pH-sänkfiingen är. störst under sommaren och hösten, då också metallhalterna är som högst. Flera av de fysikalisk-kemiska parametrarna är nära korrelerade. Mest tydligt är det positiva sambandet mellan konduktivitet och sulfat. Men även grumlighet, järn och färg samt i viss mån pH är på olika sätt relaterade till varandra. Detta betyder att ur översiktlig vattenkvalitetsbedömning ett överflöd av information finns i det omfattande materialet av mätdata. Inom ramen för det nuvarande kontrollprogrammet skulle därför ett noggrannare urval av parametrar och provtagningstidpunkter ge en betydligt bättre bild av de fysikalisk-kemiska effekterna.Bottenfaunan i bäckens forsar, som undersökts med en enkel håvmetodik, är kvalitativt förändrad i hela recipienten. De känsligaste evertebratgrupperna är musslor, dagsländor och bäcksländor. Av basresultaten framgår att antalet taxa både totalt och för dag-, bäck- och nattsländor hopslaget har mindre spridning och osäkerhet jämfört med totalindividtal och individtal för enskildataxa. Antalet taxa följer också de förändrade fysikalisk-kemiska förhållandena bättre än ett ofta använt diversitetsindex, Shannonindexet. Antalet bottenfaunataxa är i recipienten lägst under sommaren och hösten.Förändringarna av antalet bottenfaunataxa och Shannonindexen är tydligast relaterade till de ospecifika parametrarna färg, konduktivitet, pH och grumlighet. Det minskade antalet fors-faunataxa hänger också samman med minskningen av primärproduktionen i form av påväxtalger och mossor.Utifrån dessa resultat föreslås vissa förändringar av kontrollprogrammet. Som nödvändigt komplement till detta bör bottenfalanaundersökningar läggas in varje år under senhösten. Detta som indikator på de biologiska förändringar som gruv-utsläppen ger, och som hjälp att utforma reningsåtgärder som ger avsevärt mindre påverkan på Vormbäckens ekosystem. / The raining and milling of complex zinc and copper pyrite ore is the cause of water pollution in some districts of the county of Västerbotten. To determine the effects of the wastewater from the mining process in the stream Vorm-bäcken 1971 - 1975, physical, chemical and biological investigations have been performed and evaluated.The character of the stream is changed principally by the inflow of sulphur, calcium and heavy metals. In addition to higher concentrations of a number of substances an acidification occurs, which is most distinct in the lower reaches of the stream. The pH decrease is greatest during summer and autumn, when the metal concentrations also peak. Several of the physicochemical parameters are closely correlated. Most evident is the correlation between conductivity and sulphate. But turbidity, iron, colour and pH are also related to each other in different ways. This means that for a continuous survey of the physical and chemical conditions there is redundancy of data in this comprehensive material. Within the framework of the present control program, a more careful selection of parameters and sampling times should therefore provide a considerably better overall picture of the physicochemical effects.The bottom fauna in the riffles, sampled by a simple netting technique, are qualitatively changed. The effects are most accentuated on mussels, mayflies and stoneflies. The number of taxa for the total fauna and for the combined orders mayflies, stoneflies and caddisflies is the most reliable parameter compared to the total abundance and the number of specimens of each taxon. The number of taxa also follows the changing physicochemical conditions better than the commonly used diversity index (the Shannon-Weaver index). The number of riffle fauna taxa are lowest in summer and autumn.The changes in number of taxa and diversity indices are best related to colour, conductivity, pH and turbidity. The decrease in number of taxa is also associated with the decrease in primary production, such as perifyton and mosses. Based upon these results, some alterations of the existing physical and chemical control program are proposed. As an indicator of the changed biological conditions, it is suggested that bottom fauna investigations should be performed annually each autumn. / digitalisering@umu
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-71478 |
| Date | January 1979 |
| Creators | Brånin, Bertil |
| Publisher | Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå : Umeå universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0077 seconds