Allt sedan oljekriserna på 1970-talet har intresset för energieffektivt byggande växt i Sverige. Idag finns det politiskt fastlagda mål inom EU om att energieffektivisera och från och med 2021 ska alla nya hus som byggs inom EU vara Nära Noll Energi-hus (NNE-hus). Definitionen för vad som är ett NNE-hus får medlemsländerna göra själva. För att snart kunna bygga lågenergihus i stor skala behövs uppföljnings- och informationsinsatser från demonstrationsprojekt. Kvaliteten på energiberäkningar behöver också höjas nu när efterfrågan av energieffektiva byggnader är större som kräver uppföljningsunderlag från olika fastigheter. Syftet med denna studie är att bidra till kunskaperna om erfarenheter från demonstrationsprojekt inom lågenergibyggnader med fokus på flerbostadshus med solfångare. Studien är uppdelad i tre delar. Den första delen består av litteraturöversikt av energibalansberäkningar, olika koncept inom lågenergihus, åtgärder för att kunna skapa lågenergihus samt drifterfarenheter från olika lågenergibyggnader såväl i Sverige som internationellt. Den andra delen består av fallstudier av tre demonstrationsprojekt i Örebro region. Projekteringsdata från fastigheterna samt uppmätt energiförbrukning erhölls och analyserades. Studiens tredje del består av kvalitativa intervjuer med byggherrarnas representanter om deras erfarenheter av projekten från idéutveckling till idrifttagning. Intervjuerna var öppet riktade och spelades in. Det första projektet var passivhusen vid Rynningeåsen som uppfördes av Asplunds Bygg AB. Byggnaderna blev färdigställda i maj 2010 och består av 13 bostadsrätter som fördelas på fyra huskroppar. Den årliga energianvändningen för värme erhölls inte från projektet och därmed kunde inte uppmätt specifik energianvändning tas fram. Å andra sidan kunde det konstateras, med hjälp av uppmätt elförbrukning i bostadsrättsföreningen, att solfångarsystemets årsprestanda låg långt under ett teoretiskt värde för värmeproduktion från solfångaranläggningar i Sverige. Årlig årsproduktion beräknades vara 180 kWh/m2 respektive 90 kWh/m2 och för det första respektive det andra året i drift. Det andra projektet som undersöktes var passivhusen i Frövi uppförda av Lindesbergsbostäder AB. Projektet färdigställdes i september 2010 och består av 16 hyresrätter som fördelas på fyra byggnader. Den specifika energianvändningen (korrigerad med graddagar) mättes till 50,8 kWh/m2 och år. Det tredje projektet var lågenergihusen i Kvarteret Pärllöken i Örebro uppförda av Örebrobostäder AB. Projektet blev färdigställt i februari 2011 och består av 24 hyresrätter fördelade på två punkthus. Husen har betongstomme och installerades bergvärmepumpar för värme- och varmvattenproduktion i husen. Den specifika energianvändningen (korrigerad med graddagar) mättes till 31,1 kWh/m2 och år i lågenergihusen i Kv. Pärllöken. Passivhusen i Frövi och lågenergihusen i Kv. Pärllöken har energiprestanda som är 44 respektive 65 % bättre än krav i BBR 19 samt uppfyller passivhusen i Frövi krav för passivhus i Sveriges Centrum för Nollenergihus. Trots låg energianvändning i båda projekten överskred den uppmätta energianvändningen (korrigerad med graddagar) den beräknade med 36 respektive 63 % i lågenergihusen i Kv. Pärllöken respektive passivhusen i Frövi. Resultaten visar att det går att bygga byggnader med låg energianvändning i Örebroregion men avvikelser mellan uppmätt och beräknad energianvändning är hög. I allmänhet underskattades de flesta delposterna i byggnadernas specifika energianvändning i projekteringen. Datorsimuleringar för solfångarprestanda skiljde mycket åt mellan projekten. De både underskattade och överskattade solfångarnas årsprestanda jämfört med vad ett bra system med plan solfångare möjligen kan ge i Sverige. Det berodde på olika indata som användes till simuleringarna. Enligt intervjuer med byggherrarnas representanter hade alla projekten det gemensamt att projekteringen tog lång tid och blev dyr. Produktionen gick bra men under idrifttagningsskedet började oväntade problem att uppstå som två av byggherrarna fortfarande höll på med att lösa två år efter färdigställandet. / In 2010 the EU adopted the Energy Performance of Buildings Directive 2010/31/EU which requires Member States to ensure that by 2021 all new buildings are so called nearly zero-energy buildings. To set minimum requirements for the energy performance of the nearly zero-energy buildings are the sole responsibility of Member States. The objective with this study is to provide further real-world data about low-energy buildings in Sweden. The study comprises case studies which investigates three demonstration projects for low-energy buildings in the Örebro Region. All investigated projects are apartment buildings with solar collectors to reduce bought energy for hot water consumption. One of these objects, the passive houses in Frövi, was studied in more detail than the others. Qualitative interviews with the developers were also used to gain further knowledge about the projects. In general the measured energy consumption, corrected to a normal year, was higher than calculated by tens of percent. Still an energy saving was gained up till 65 % compared to the maximum allowed energy consumption according to the latest building regulations in Sweden, BBR 19. The measured annual bought energy for space heating, domestic hot water and common electricity was 50,8 kWh/m2 and year in the passive houses in Frövi. In the low-energy houses in Pärllöken, Örebro it was 31,1 kWh/m2 and year. The origin for the higher measured energy consumption compared to the calculated results did vary between the projects. The results from the simulations for the solar collectors did differ a lot between the projects and compared to general performance of solar collectors in Sweden. According to the projects developers the design stage was time consuming and expensive in all the projects. No problems occurred under the construction stage but under the buildings commissioning process some unforeseen problems occurred that two of the developers were still solving two years after occupancy.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-21865 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Saevarsdottir, Sigrun |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds