<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="font-size: 11.5pt;"><span style="font-family: Times New Roman;">Det huvudsakliga syftet var att undersöka valen av läromedelstexter inom svenskämnet i gymnasieskolan, mer bestämt vilka texter som används och vilka faktorer som lärarna tycker spelar in när de väljer läromedelstexter. Gymnasielärare som undervisar i svenskämnet har därför fått besvara en enkät och därigenom fått ge sin bild av hur läromedelsvalen görs i deras klasser. Resultaten visar att den enskilda läraren upplever sig ha mycket stor makt över vilka texter som används inom svenskämnet. Lärarna uppgav att de faktorer som spelade störst roll i valet av texter var personliga ställningstaganden om kunskapssyn och ämnessyn, därefter kom styrdokument och hänsyn till elevens förutsättningar, behov och valda studieinriktning. Ju längre bort från läraren faktorerna verkade desto mindre roll har de för valet av läromedel. Närhet och tillgänglighet verkar vara nyckelord för de faktorer som lärarna anser styra dem mest. De menar att tillgänglighet av de texter som de vill använda gör att chanserna ökar att de kommer att användas. De böcker som finns i klassuppsättningar och skolbibliotek spelar roll för vilka texter som läses i klassrummet. De vanligaste texttyperna inom svenskämnet verkar vara förlagsproducerade läromedelstexter, det vill säga traditionella läroböcker, men även romaner och noveller är mycket vanligt och ofta förekommande inom ämnet. Ovanligare genrer är övrig bruksprosa och texter producerade inom skolan av lärare och elever.</span></span>
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hik-583 |
Date | January 2008 |
Creators | Kittel, Lina |
Publisher | Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds